Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Det tvåhundrade häftet. Af Karl Wåhlin. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
karl wåhlin
A n t a 1 sidor
1904 1905 1906 1907 1908 H. 1—6 Summa
Bidrag af svenska författa? e:
öfver svenska ämnen (inberäknadt skön-
litteratur) ...................................... 297 373 343 xh 457 239 v» 1710
öfver finska, norska och danska ämnen ... 42 y, 9 Va 42 Vä 8 11 113 ’h
öfver andra ämnen........... 116 122 184 128 »/s 33 583 ’h
Bidrag af finska författare
öfver finska ämnen (inber. skönlitteratur).__ 30 V» 9 13 — 9 V» 62
öfver andra ämnen__________________ — 52 Vä — — — 52 Vä
Bidrag af norska författare
öfver norska ämnen (inber. skönlitteratur) 72 ■/„ 26 — 2S’h — 124
öfver andra ämnen.................... — ■3 TT1/ 1 1 / 2 — — 24 Vä
Bidrag af danska författare
öfver danska ämnen (inber. skönlitteratur) 58 v» 73 43 29 43 246 Vä
öfver andra ämnen____________ ________ ... 37 — 14 v» 20 — 71 ’/*
Bidrag af utländska författare 40 — 20 8 — 68
694 678 672 676 336 3056
tillkommit. Och tidpunkten härför synes
oss numera vara inne.
Jag anför här några uttalanden af den
svenska kritiken.
I Svenska Dagbladet yttrar 1907 sign.
—s om den afslutade femtonde årgången:
i Man konstaterar med särskild tillfredsställelse
rikedomen af svenska skönlitterära och kritiska
alster och den förnuftiga begränsningen af norska
och danska bidrag.»
Ett år senare uttalar sig F. B. i samma
tidning sålunda:
»En punkt i »Ord och Bilds» program, som
däremot är lättare att ändra, är de norska och
danska bidragen. Dessa kunna utan tvekan
betecknas som onödiga, då de endast verka
tyngande för den svenska publiken, utan att skaffa
tidskriften någon motsvarande spridning i
grannländerna. Härmed är ju icke sagdt, att vi böra
efter-sträfva samma okunnighet om dansk och norsk
litteratur och konst, som i dessa länder råder om
vår; tvärtom är vår öfverlägsenhet i detta stycke
en fördel, som vi med all kraft böra söka
uppehålla. Men hithörande företeelser behandlas
naturligtvis lämpligast af svenska pennor, som anlägga
de för oss intressantaste synpunkterna, och när
norska och danska författare af betydenhet anlitas,
böra gifvetvis artiklarna öfversättas, såsom ju alltid
sker, när svenskar medverka i danska tidskrifter.
— —• — Nordisk tidskrift har ju redan förut en
utpräglad skandinavisk karaktär, och »Ord och
Bild» kan säkerligen endast vinna på att bli en
rent svensk tidskrift.»
Häremot skulle jag vilja invända, att
danska och norska företeelser behandlas
»naturligtvis lämpligast» af de respektive
landens egna författare. Jag behöfver till
bekräftelse härpå blott uppräkna ett antal
i tidskriften upptagna artiklar och deras
författare:
Bakkehuset af Otto Borchsenius. H. C.
Andersen af Sophus Michaelis. Sören Kierkegaard af
Harald Höfjding. Sönderjyllands betydelse för den
danska kulturen af Georg Brandes. Lorenz Frölich
af Theodor Bierfreund. August Bournonville af
Carl Behrens. J. P. E. Hartmann af S. Levysohn.
Det danska folket under 1864 års krig af Carl
Larsen. Från Skagen till Fånö af L.
Mylius-Erichsen. Fæeröerne i vore Dage af Hjalmar
Thuren. Om Lysbehandling (Finsens institut) af
Hans Jensen.
Arne Garborg af Carl Nærup. Obstfelder af
Gzinnar Heiberg. Gustaf Vigeland af Jens Thiis.
Edvard Grieg af Gerhard Schjelderup.
Nationalteatern i Kristiania af H. Wiers-Jensen.
Det är ju sannolikt, att vi i ett och
annat af dessa fall skulle kunnat af någon
svensk författare erhålla en behandling af
ämnet, som fullt kunnat mäta sig med den
danske eller norske författarens, men i
andra fall är det föga tänkbart, och framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
