Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Det tvåhundrade häftet. Af Karl Wåhlin. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
karl wåhlin
lifsåskådning nedlade han i sina dikter,
af hvilka tre samlingar föreligga.
GUSTAF BJÖRKLUND.
Filosofisk forskare. † den 2 juli
1903.
Kritik af materialismen XVI 588.
Utan någon framstående ställning
i samhället framlefde Gustaf Björklund
sitt lif som en stillsam och
anspråkslös privatlärd, lifligt intresserad af
samhällets och naturens företeelser och en
själfständig tänkare i hithörande
ämnen. Hans metodiska tillvägagående
och klara uttryckssätt framgår af det
posthuma bidraget i Ord och Bild. »I
föreningen af den boströmska idealismen
och den naturvetenskapliga
forskningsmetoden ligger säkerligen
hufvudbety-delsen af Björklunds filosofiska
skriftställarskap», har S. A. Fries yttrat.
»Hans arbeten, i saknad af hvarje
retorisk effekt, utmärkas af en sällsynt
klarhet och genomskinlighet och verka med
den öfvertygande makt, som ligger i det
tänktas storslagenhet, men framför allt
genom en omutlig logisk konsekvens.»
MORITZ RUBENSON.
Sekreterare hos Stockholms
stadsfullmäktige. † den 13 augusti 1906.
Byggnadsplaner å Helgeandsholmen III 113.
När Ord och Bild önskade
framlägga en redogörelse för och kritik af
planen till Helgeandsholmens
bebyggande med riksdags- och riksbankshus,
befanns den framstående kommunalmannen
d:r Moritz Rubenson villig att ställa sin
penna och sin erfarenhet i frågan till
vårt förfogande. Hans omfattande,
sakrika och lugnt utredande uppsats är ett
af de många bevisen på det intresse
hvarmed han omfattade sin födelsestad
och allt som angick dess utveckling.
D:r Rubenson deltog i den aktieteckning
hvarigenom Ord och Bild
konsoliderades.
FRANS HEDBERG.
Skriftställare. † den 8 juni 1908.
Gamle lotsen berättar II 211. Edvard
Swartz. Gustaf Sundberg VII 36.
Frans Hedbergs båda bidrag i Ord
och Bild äro hvar på sitt sätt uttryck
för de intressen, som företrädesvis
upptogo honom under hans långa
författarebana. Ämnena till sina skönlitterära
arbeten tog han gärna ur
skärgårdsbefolkningens lif, hvilket han behandlat
både lyriskt — såsom här —, episkt
och dramatiskt. »Hans diktarverksamhet
äger», säger Oscar Levertin, »en
grundfond af ärlighet, lifsmod, vederhäftighet
och värma, som vunnit honom vänner i
alla läger och åldrar». Dess tyndpunkt
ligger på det dramatiska området, inom
hvilket han ägnat sig dels åt det
folkliga lustspelet, dels ät det historiska
skådespelet på vers. På det senare
området har han satt sin förnämsta
minnesvård i »Bröllopet på Ulfåsa», vår
dramatiska litteraturs mest uppburna
repertoarstycke i sin art. Han hade en
förmåga att osökt träffa det sceniskt
verkningsfulla som kanske ingen af våra
senare författare mer än Strindberg.
Framför allt härpå berodde den säkra
verkningen i hans teaterstycken. Själf
hade han i sin ungdom tillhört
teatern som skådespelare och hyste alltid
ett lifligt intresse för vår sceniska konst
och dennas utöfvare. I sina »Svenska
skådespelare», »Svenska operasångare»
m. fl. arbeten har han gifvit viktiga
bidrag till den svenska teaterns historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
