Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Det tvåhundrade häftet. Af Karl Wåhlin. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
karl wåhlin
MATHILDA ROOS.
Skriftställarinna. † den 17 juli 1908.
Ett parti piket I 49. Vid korsvägen. Ett
kapitel ur en längre berättelse II 316.
Den första perioden af Mathilda
Roos’ skriftställarskap omfattar en rad
stockholmska societets- och
familjeromaner, af hvilka särskildt »Familjen
Verle» utmärker sig för en träffande
lokalisering. Under inflytelse af bl. a.
Tolstoys skrifter riktades hennes tankar
mer och mer på de religiösa frågorna,
hvarom hennes senare produktion bär
vittnesbörd. Värmen och lifligheten i
hennes väsende fingo på grundvalen af
kristen tro endast mera näring, och trots
den märkbara tendensen ligger nog, äfven
skönlitterärt sedt, tyngdpunkten af
hennes alstring i raden af hennes romaner
från och med »Helgmålsklockan» till
och med »Hvit ljung».
HENRIK WRANÉR.
Skriftställare. † den 6 augusti 1908.
Kvaddan III 273.
Lundastudenterna från slutet af
70-och början af 80-talet minnas säkerligen
alla från de lifligt besökta
lördagssoare-erna den oförbrännelige uppläsaren af
skånska allmogehistorier Henrik Wranér.
Han hade redan då funnit sitt rätta
område, och han odlade det med
förkärlek under hela sitt återstående lif,
så mycket som de publicistiska
göro-målen medgåfvo. Han kände den
skånska allmogen, dess seder och tänkesätt,
och äfven om hans folklifsskildringar ur
litterär synpunkt öfverträffats af flera af
hans samtida, äga de dock
kulturskildrande och folkloristiska egenskaper, som
göra dem värda att minnas.
GUNNAR HAZELIUS.
Intendent vid Nordiska museet. †
den 26 februari 1905.
Om patriotismen XV 149.
Gunnar Hallström: Vid Gunnar Hazelius’
dödsläger XIV 217.
För dem som icke närmare kände
Gunnar Hazelius var han den berömde
faderns son, och man frågade med en
viss oro, om han också skulle vara
mannen att fullfölja dennes verk. För dem
som stodo honom nära var han en af
de främsta i sin generation, döljande
under sin naturliga tillbakadragenhet en
sällsynt rik begåfning. Under den
kritiska tid för Nordiska museet, som
inträdde vid Arthur Hazelius’
oförmodade bortgång, kunde han, såsom den ende
med fadrens tankegång förtrogne, vara
museet till stort gagn. Det lefnadskall,
till hvilket han kände sig lifligast
dragen, var dock publicistens, och alla som
känt honom äro ense om att han på
detta område skulle kommit att göra en
märklig insats, om icke döden
omintetgjort dessa förhoppningar. Den
efterlämnade lilla uppsatsen »Om
patriotismen» kan sägas handla om
utgångspunkten för alla hans sträfvanden.
MAURITZ BOHEMAN.
Amanuens vid Kungl. Biblioteket.
Bibliotekarie vid Musikaliska Akademien.
† den 23 januari 1908.
Anton Rubinstein IV 427. Frédéric
Chopin VIII 659.
Med sin mångsidiga litterära och
musikaliska bildning, sitt ordningssinne,
sin arbetsförmåga och sin aldrig
svikande vänlighet var Mauritz Boheman rätte
mannen på sin post både i sina
biblio-teksgöromål, såsom redaktör för
Turistföreningens årsskrift och såsom litterär
medhjälpare inom en af våra större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
