- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjuttonde årgången. 1908 /
468

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Om skydd för den svenska naturen. Af Rutger Sernander. Med 11 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4 66

rutger sernander

»hesselby lada» på stora karlsö.

kräfvande arbetet i det närmaste
afslutadt, och publikation af resultaten har
redan blifvit inledd.

Den med nordiska naturforskarkretsar
nära förbundne professor H. conwentz
i Danzig, som är den centrala
personligheten inom Tysklands rationellt drifna
naturskyddsrörelse, har äfven kraftigt
bidragit att sätta vår i gång. Närmast
kanske påverkad af honom väckte Karl
Starbäck vid 1904 års riksdag en motion
om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
skyddsåtgärder för vårt lands natur och
naturminnesmärken, och efter 4 års
skrifvelser mellan diverse institutioner och
myndigheter har nu regeringen som
grundval för sin väntade proposition till
riksdagen mottagit ett »Betänkande rörande
åtgärder till skydd för vårt lands natur
och naturminnesmärken afgifvet af inom
kungl, jordbruksdepartementet för
ändamålet tillkallade sakkunnige» samt
utlåtanden häröfver från länsstyrelserna.

Utom åtskilliga utredningar och
vidlyftiga förslag till sådan lagstiftning, som
blir nödvändig, om statsmakterna besluta
sig för att afsätta naturparker, innehåller
jordbruksdepartementets sakkunnigebe-

tänkande förslag till sådan afsättning af
vissa områden på statens mark. Detta
förslag upptar endast en ringa bråkdel
af den förteckning på områden och
enstaka naturföremål, som förtjäna att
komma i åtanke vid eventuella
naturskyddsåtgärder, hvilken Vetenskapsakademien
redan den 7 juni 1905 inlämnat till Kungl.
Maj:t.

Vi skola emellertid, för att visa, i
hvilken riktning vetenskapsmännen jtänkt sig
att naturskyddet i vårt land skulle gå,
referera några naturskyddsförslag,
oberoende om de sista sakkunnige upptagit
dem eller ej.

Öar och holmar lämpa sig genom sin
naturliga begränsning alldeles särskildt
till naturparker, Af öarna utanför
Gotlands kust har man icke blott tänkt på
Gotska Sandön utan äfven på de
välkända Karlsöarna.

Dessa utgöras, som jag i en
uppsats om »Naturminnesmärken och
naturskydd» i Verdandis småskrifter nämner,
af två väldiga kalkstensborgar, som med
tvärbranta sidor af ett par hundra fots
höjd resa sig från en undervattensplatå
utanför Gotlands västkust. Märklig
öfver all beskrifning är den fågelvärld af
ejder, grisslor, tordmule och en mångfald
andra, som i tusental befolka
strandbranterna. Botanisterna vörda dessa öar
som den sista hemorten för några växter,
som otvetydigt vittna om helt andra
klimatiska förhållanden i det baltiska
området under gångna tider. I branterna
finnas konstiga raukar och djupa grottor,
hvilka ett stenåldersfolk fyllt med flera
meter mäktiga lämningar af sin primitiva
kultur.

Den sydsvenska löfängens härlighet
hotar att snart blifva en saga blott.
Flera förslag äro gjorda att skydda de
vackraste bland de kvarlefvande. Största
utsikten tyckes holmen Ängsön, hörande
till indragna kronofogdebostället Väringsö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:50:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1908/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free