Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Om skydd för den svenska naturen. Af Rutger Sernander. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om skydd för den svenska naturen 229
C. Benedicks fot.
HURU EN GAMMAL UPPSALASTUDENT FÅR
ÅTERSE SIN UNGDOMS IDYLL, DEN
MÅNGBESJUNGNA KYRKOGÅRDSALLÉN,
BEHANDLAD EFTER VERKLIGT TIDSENLIGA
SKÖNHETSBEGREPP.
Det torde understundom bli svårt att
vid naturskyddsidéns första realiserande
mota dylika åskådningar, som kunna
verka ganska förryckande, i vissa fall
rent ödesdigert, men kanske än svårare
blir det att öfvervinna det motstånd,
som från intressen, hvilka älska att kalla
sig de praktiska, reser sig mot en del
naturskyddsåtgärder. Ty det behöfves
blott att en person som i en sak är af
olika mening med den vetenskapliga
forskningen, säger sig representera den
praktiska erfarenheten, för att den stora
allmänheten a priori skall ställa sig på
hans sida. Ett exempel. Det är
allmänt bekant, att våra torfmossar ibland
speja rollen af, som man uttrycker sig,
frosthärdar för omgifningarna. Man offrar
på denna grund årligen hundratusentals
kronor för att utdika mossar och kärr,
icke för uppodlingar eller
skogsmarks-förbättringar, utan för att, som man tror,
minska frostländigheten. Nu ha
fackmän på det klimatologiska området af
en sådan rang som H. H.
Hildebrandsson* och A. G. Högbom genom härpå
särskildt inriktade iakttagelser och
experiment visat, att det är alldeles utan
bevis man gjort torfmossarna såsom
sådana till frostcentra. Då de äro det, be
ror detta helt enkelt på, att de ligga i
sänkor, i hvilka kall luft vid lugnt och
klart väder samlar sig, och detta
sakförhållande ändrar man ej genom
att torrlägga dem.
Vetenskapsakademiens särskilda sakkunniga ha
också på dessa grunder nyligen enhälligt
afstyrkt en petition till regeringen om
beviljande af större anslag till utdikning
af myrar i ändamål att därigenom min-
* Jämför hans upplysande artikel
»Omsatt-froster» i Svenska kalendern 1908.
C. Benedicks fot.
TRÄDIDEALET I EN UPPSVENSK S MASTAD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
