Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Svensk litteraturhistoria och litteraturkritik. Af Fredrik Böök. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svensk litteraturhistoria och litteraturkritik 259
såsom pärlan bland alla Snoilskys sonetter,
såsom en dikt,. på hvilken Boileaus ord
kunna tillämpas: »Un sonnet sans défauts
vaut un grand poëme.» Jag skulle vilja
påstå, att den är en skickligt rimmad
bagatell, absolut blottad på poesi, och att
den utgör ett eklatant exempel på den
reflekterade torka och temperamentslöshet, som
någon gång kunde trycka ner Snoilskys
diktning. Icke som om motivet vore
opoetiskt — det finnes inga opoetiska motiv
—, men det har förblifvit ett obesjäladt
och rent anekdotiskt råstoff.
Warburgs Snoi) sky-biografi är, trots de
antydda bristerna, en välkommen gåfva för
alla vänner af Snoilskys diktning. Just nu
håller denna på att genomgå sitt eldprof,
den passerar de kritiska första decennierna
af sin odödlighet. Svensk lyrik har efter
Snoilskys insats genomgått en fullständig
pånyttfödelse, som gör att vi i mycket stå
främmande för hans sångsätt, och ännu är
inte tiden för en rent historisk
uppskattning kommen. Det hvilar ett lätt lager af
glömska öfver hans lifsverk. Men det är
intet tvifvel om att Snoilsky var en äkta
poet och en allvarlig konstnär; för visso
skall hans dikt lefva som en grön gren på
den svenska sångens vårdträd.
* *
Brinkman, Schleiermachers ungdomsvän
och en af Tegnérs förtroligaste, tillhör en
typ af vittra entusiaster, fint skolade och
förstående dilettanter, högt bildade och
fördomsfria »själftänkare» —- för att an
vända ett af Brinkman prägladt uttryck
— som tyvärr har varit mycket sällsynt
hos oss. I själfva verket stod också
Brink-man som kulturpersonlighet på tysk botten:
i Berlins romantiska técirklar, i umgänget
med personer sådana som bröderna
Humboldt och Schlegel, som Gentz, Fichte och
Rahel hade han utvecklats till den humane
och vidsynte älskare af tankens och
diktens stordåd, som han var. I Sverige fann
han, sina vittra dambekantskaper till trots,
endast en svag afglans af det intellektuella
lif, hvari han deltagit i Tyskland;
vänskapen med Tegnér blef den stora ersättningen
för hvad han förlorat. Beundrande,
hjälpande och rådande stod han vid Tegnérs
sida från början af 1820-talet allt intill
Tegnérs död, och deras brefväxling visar
den öppna och förtroliga vänskap, hvarmed
de utbytte tankar i litterära och allmänna
ämnen. Den värdefullaste delen af
Brink-mans författareskap — ty hans diktning
och hans filosofi var föga mer än formellt
talangfull och smakfull efterklang — ligger
förvarad i form af tusentals bref i våra
arkiv; ty denne kvinnligt pratsamme och
en smula omständlige vänskapsentusiast var
icke blott sin tids mest produktive
epistel-författare — f. d. ämbetsman vid 4 5 års
ålder, hade han god tid till skriftliga
meddelanden —, han var verkligen en fin och
klok iakttagare och betraktare, en ofta
skarpsinnig och grundlig tänkare.
Det är sålunda en mycket välbetänkt
åtgärd, när professor E. Wrangel ur de
1400 brefsidor i 4:0,. som Brinkman riktat
till Tegnér, lösgjort 84 bref eller
brefutdrag, hvilka enligt yttrandet i företalet
utgöra »det för kännedomen om Brinkman och
Tegnér och deras förhållande till den äldre
och den samtida litteraturen viktigaste».
Dessa bref ha af Wrangel infogats i en
fortlöpande framställning af
vänskapförbundet och af med detta sammanhängande
förhållanden, en framställning som klarare än
förr belyser flera punkter ur de båda
männens lif. Ur Tegnérs bref, som till största
delen förut tryckts af Elof Tegnér,
meddelas i allmänhet endast kortare citat, men
flera bref, hvilka denne af olika
anledningar utelämnat, aftryckas här mer eller
mindre fullständigt; några af dem äro af
stort intresse för Tegnérs karaktäristik. Så
blir den vackra och underhållande
volymen af betydelse äfven för kännedomen
om Tegnér. Dess största värde ligger dock
i den bild den ger af Brinkmans trots sina
öppendagliga inskränkningar verkligt
betydande andliga personlighet. Till detta
själfporträtt i brefform ger Wrangel en
bakgrund genom en inledande innehållsrik
skildring af den tysk-svenske
diplomaten-poeten-filosofen, hvilken förvisso har rätt
till en plats i Sveriges litteraturhistoria
i sin egenskap af brefstilist och af
oegennyttig och kunnig vitterhetsälskare.
Den efterskörd ur Ransätersminnena, som
Lotten Dahlgren utgifvit under titeln
Ur Ransäters familjearkiv förtjänar
beaktande äfven ur litteraturhistorisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
