Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tionde häftet
- »Den blåögda». Tegnérs och Brinkmans huldgudinna. Af E. Wrangel. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»den blåögda»
515
väl ännu icke, att Tegnérs lyra redan
strängats för »den blåögda». Och
Tegnér skulle ytterligare sjunga för henne
och om henne, äfven sedan lyrans
strängar blifvit mattade. Men icke gick
den beundrades namn, såsom Brinkman
i hänryckning tänkt sig, till
eftervärlden i Tegnérska dikter tillsammans med
Ingeborgs och Gerdas. Själf önskade
hon heller icke någon sådan ryktbarhet.
Hon såg t. ex. icke gärna, att Brinkman
i sina 1842 tryckta Vitterhetsförsök
införde de med hennes förnamn försedda
hyllningsdikterna. Så länge hon lefde
borde icke sådana med hennes namn
publiceras.
Men nu, mer än sextio år efter
skaldens död och aderton år efter Hilda
Wijks, må det blifva veterligt hvad hon
både personligt och dikteriskt betydde
för honom. I vår litterära historia är
det en viktig lucka, som måste fyllas.
De Tegnérska dikterna till Hilda Wijk
äro alla tryckta — åtminstone hvad som
finns kvar däraf — men hennes namn är
ännu icke vid dem utsatt. Och ur
brefväxlingen har hittills intet blifvit
meddeladt.
* *
*
Dotter till den ansedde
grosshandlanden Anders Magnus Prytz och
Margareta Brink ■— af en gammal, från Skåne
till Göteborg kommen familj — föddes
Hilda Virginia i Göteborg den 11
augusti 1810 — det senare förnamnet hade
hon fått efter Erik XIV:s dotter, från
hvilken hennes mor härstammade i
åttonde led. Efter att hafva åtnjutit en
för den tiden mycket god uppfostran
trädde hon, blott tjugutvåårig, i gifte
med den tjugofyra år äldre Olof Wijk.
Denne härstammade från härdiga
bohuslänska sjömän och bönder; fadren,
sjökapten Erie Wijk, hade efter fäderne-
gården på Hisingen tagit sig namnet.
Olof Wijk hade redan, då han gifte sig
med Hilda Prytz, i ett fjärdedels sekel
drifvit själfständig affärsrörelse, 1820
fått kommerseråds titel och blifvit
använd i en mängd offentliga värf samt
räknades redan nu till stadens främste.
De nygifta anträdde en bröllopsresa,
som varade från oktober 1832 till juli
följande år. Först styrdes kosan till
London och därifrån till Paris, där de
voro öfver julen och nyåret. Den unga
frun förde under resan en noggrann, om
rika och mångsidiga intressen vittnande
dagbok, och man får af denna dagbok
ett lifligt intryck af huru gärna sedda
och eftersökta de svenska resandena voro
i de finaste kretsar. Ett särdeles
ståtligt par voro de också, den unga frun
var förtjusande, mannen älskvärd och
världsvan, det Wijkska namnet redan nu
väl och vida kändt. Från Paris skildrar
Hilda Wijk bland annat lifligt ett besök
hos den gamle general La Fayette. För
Louvren och alla konstskatterna i
Frankrike liksom i Italien är hon entusiastisk.
Till Italien kommo de i slutet af januari
och foro då först sjöledes till Neapel.
I mars voro de i Rom. Här hade de ett
synnerligt angenämt umgänge med
åtskilliga bemärkta personer, t. ex.
Napoleons brordotter prinsessan Musignano.
Konstnärerna försummades icke heller.
Thorvaldsen fick ett längre besök: »högst
artigt och familjärt» visade dem den
gamle konstnären, som ännu hade »ett
mycket ungt och behagligt utseende»,
sina konstskatter och egna arbeten både
hemma i sin bostad och i sin stora atelier
i Palazzo Barberini. Med Fogelberg
voro de ej sällan tillsammans och
be-sågo med honom en dag den nu i Sverige
sig uppehållande Byströms atelier. I april
voro de fjorton dagar i Florens, och så
gick färden långsamt och bekvämt öfver
Venedig, Milano, de norditalienska sjöar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:50:09 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1908/0573.html
