Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Selma Lagerlöf. Af C. D. Marcus. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SELMA LAGERLÖF 51
TRÄDGÅRDEN.
och majorskan på landsvägen, om den
slutliga förklaringen mellan donna
Mica-ela och Gaetano, om Ingrids återkallande
af Gunnar Hede till förstånd och lif, och
icke minst om slutscenen ur Astrid i
Drottningar i Kungahälla. På alla dessa
scener äga de sista orden i denna legend
sin tillämpning, ord som jag läst om
och om igen under stigande hänförelse.
Det är Kung Olof som förlåter Astrid
hennes bedrägeri.
»Ack, så jag talar — I denna stund har
Gud tömt sin kärlek i mitt hjärta så rikligt,
att jag ej ens förstår, att du felat».
Det som därför griper oss kanske
djupast är den lifsåskådning, ’som talar
ur hvarje rad af Selma Lagerlöfs poesi.
Här kan visserligen icke skalas fram
någon naturvetenskaplig eller metafysisk
lärobyggnad, men i alla händelser
företer hennes lifssyn anblicken af en
sällsynt sluten och organisk byggnad.
Äfven här intar hon i viss mån med
alla nationella och personliga variationer
samma ställning som Björnson i Norge
och Frenssen i Tyskland, äfven här är
hon den lifsstarka optimismens odödliga
förkunnare. Och i ännu högre grad än
sina manliga kamrater har hon förenklat
och drifvit ut sin lifsåskådning i typiska
och skönjbara gestalter, så att hvarje
barn kan varsna dem och tillägna sig
deras innersta syftning. Här
representerar den frejdade författarinnan en
insats i världskulturen, som icke kan
skattas nog högt i sin klassiska form och
ädla höghet. Och om vi svenskar vilja
fira Selma Lagerlöfs femtiårsjubileum,
kunna vi säkerligen ej göra det på ett
lyckligare sätt än att försänka oss i den
rena lifsluft, hvilken som en solig
morgonsky står kring hela hennes diktning.
Själfva vår tid utmärker sig för en
rastlös verksamhet på andens område,
som är fenomenal och troligen
enastående, men som hotar att förbruka våra
hjärnor och förmögenheter i förtid, och
hvad värre är, intet skrider framåt med
sådana tuppfjät i historien som den
sedliga utvecklingen och fördjupningen fram
till en nobel mänsklighet. Den oerhörda
spänningen af intelligensens krafter har
fört till en hänsynslös täflan att komma
först till målet och att utan försköning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
