Ord och Bild / Adertonde årgången. 1909 / 2 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Gustaf II Adolfs friarefärd till Tyskland 1620. Af Severin Bergh. Med 16 bilder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och föga hjärtnupen, såg saken i första
rummet från politisk synpunkt. Man
borde, menade hon, genom den unge
konungens giftermål med en
protestantisk prinsessa stärka Sveriges ställning,
särskildt i förhållande till det katolska
Polen, hvars konung — Gustaf Adolfs
kusin Sigismund — icke ville afstå från
sina anspråk på Sveriges krona. Hon
gjorde därför hvad hon kunde för att
åtskilja de älskande tu och lyckades
också tråka ut den stackars Ebba, så
att Gustaf Adolf tillsist märkte »en stor
förändring» i hennes »sätt till att
skrifva», och från 1615 är det tydligen icke
vidare tal om någon förbindelse dem
emellan. Ett par år senare blef Ebba
Brahe förlofvad med »fältherren» Jakob
De la Gardie, och 1618 firades deras
bröllop. Gustaf Adolf hotade till att
börja med att förblifva ogift, men
öfvergaf rätt snart denna ståndpunkt.
Åtminstone vet man, att han 1616 själf
intresserade sig för de underhandlingar
om hans giftermål med en
brandenburgisk prinsessa, som änkedrottning
Kristina redan tidigare i hemlighet hade
satt i gång.

GUSTAF II ADOLF. KOPPARSTICK AF VALENTIN STAFFANSSON TRAUTMAN (l6l6).

I Brandenburg regerade vid denna
tid kurfursten Johan Sigismund, som var
gift med Anna af Preussen. Båda voro
ättlingar af huset Hohenzollern, men
Anna hörde till den gren af ätten, som
innehade Ostpreussen såsom hertigdöme
under polsk länshöghet; hennes fader var
emellertid den siste manlige ättlingen af
denna gren, och efter hans död 1618
öfvergick landet till kurfursten af
Brandenburg. Johan Sigismund och Anna
hade två söner, af hvilka den äldste,
Georg Vilhelm, 1619 blef faderns
efterträdare både i Brandenburg och
Preussen, samt tre döttrar: Anna Sofia, 1614
gift med hertig Fredrik Ulrik af
Braunschweig, Maria Eleonora och Katarina.
Maria Eleonora, född 1599, omtalades
särskildt såsom mycket vacker, älskvärd
och väluppfostrad. Det var hon som
skulle bli Gustaf Adolfs brud, och saken
hade nog rätt snart blifvit afgjord, om
icke meningarna vid brandenburgska
hofvet hade varit så delade. Där liksom
i Sverige tänkte man i synnerhet på den
ifrågasatta giftermålsforbindelsens
inverkan på förhållandet till Polen. Både för
Johan Sigismund och hans efterträdare
Georg Vilhelm voro dylika hänsyn
bestämmande, ehuru den förre gynnade
och den senare motarbetade en sådan
förbindelse, den ene för att få ett stöd
mot, den andre för att icke stöta sig
med Polen. Båda betraktelsesätten
återfinnas hos kurfurstinnan Anna, fastän i
omvänd ordning; hon började med att
motarbeta Maria Eleonoras giftermål
med Gustaf Adolf men slutade med att
drifva det igenom. Anna beskrifves för
öfrigt såsom en energisk och härsklysten
dam och var därför farlig såsom
motståndare men nyttig såsom bundsförvant.
Hvad Maria Eleonora själf beträffar,
synes hon rätt tidigt ha börjat intressera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>