Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Charles Darwin. Ett hundraårsminne. Af Gösta Grönberg. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het, dess djurvärld och innevånare.
Våren 1834 passerades Magelhaens’s sund
och Syd-Amerikas västkust uppnåddes. I
september 1835 anlände man till
Galapa-gosöarna. Härmed var expeditionens
huf-vudmål uppnådt, och man tillryggalade
vägen genom Stilla Oceanen
jämförelsevis hastigt. Korta besök gjordes på
Tahiti, Nya Zeeland och Australien,
hvarifrån man återvände hem öfver S:t
Mauritzius, Goda Hoppsudden och
Brasilien. Återkomsten till England skedde
1 oktober 1836, då resan, som
ursprungligen var beräknad till något öfver två
år, kommit att räcka närmare fem.
Efter sin återkomst ägnade sig
Darwin nästan uteslutande åt ordnandet och
bearbetandet af sina samlingar och de
iakttagelser, han i riklig mängd
sammanfört i sina ytterst noggrant förda
dagböcker. Under denna tid vistades han
hufvudsakligen i London, och han
säger själf, att dessa år ha varit de
arbetsammaste i hans lif. Han förberedde
nu utgifvandet af sin i populär stil hållna
resebeskrifning Journal of researches into
the natural history and geology of the
countries visited during the voyage of
H. M. S. »Beaglen, round the World.
De under resan gjorda samlingarna
bearbetades af olika specialister, och
resultaten publicerades dels i facktidskrifter,
dels i ett särskildt utgifvet arbete
Zoo-logy of the Voyage of H. M. S. »Beaglen.
I januari 1839 gifte sig Darwin med
sin kusin, Emma Wedgewood. I detta
lyckliga äktenskap, som först upplöstes
genom Darwins död, föddes 5 söner och
2 döttrar. De första åren af sitt
äktenskap tillbragte han i London, men hösten
1842 utflyttade han till den lilla byn
Dawn i Kent, där han tillbragte
återstoden af sitt lif. Anledningen till denna
isolering är nog närmast att söka uti
en tilltagande sjuklighet. Redan före sin
afresa med »Beagle» hade Darwin märkt
vissa sjukdomssymptom och säger sig
då ej hafva vågat rådfråga läkare af
fruktan att blifva afrådd från att resa.
Resans strapatser tyckas hafva förvärrat
det onda, något slags hjärtfel, och han
drog sig nu tillbaka för att i landtlifvets
lugn helt få ägna sina återstående
krafter åt sin forskning.
Under resan med »Beagle» hade,
enligt Darwins egen utsago, de stora
fossila bältdjuren, som tillhöra Syd-Amerikas
kvartära lager, gjort étt starkt intryck
på honom. Vidare lade han märke till
det sätt, hvarpå han såg närbesläktade
djur efterträda pch i faunan ersätta
hvarandra, då han genomreste den
sydamerikanska kontinenten från norr till
söder. Galapagos-öarnas
syd-amerikan-ska fauna och flora tilldrog sig äfven
hans uppmärksamhet, liksom djurens och
växternas utbredning på de olika öarna.
Ingen af dessa öar syntes heller,
geologiskt sedt, vara af hög ålder.
På grund af dessa fakta och andra
under resan gjorda erfarenheter fördes
Darwin till det antagandet, att arterna
småningom förändrades, och dessa tankar
förföljde honom under den närmaste tiden.
Men det syntes honom också lönlöst att
söka fastställa några bevis för att
arterna förändrades, så länge den
ändamålsenlighet och anpassning till olika
lef-nadssätt, som allmänt möter oss hos
organismerna, ej kunde förklaras.
Efter återkomsten till England
började Darwin samla fakta från
husdjurs-afveln och odlingen af våra kulturväxter,
för att söka finna, om förändringarna af
djur och växter under domestikationen
kunde kasta något ljus öfver frågan om
arternas föränderlighet. Han började
samla de första notiserna härom i juli
1837, och säger själf, att han gick till
lösandet af dessa spörsmål utan några
förutfattade åsikter, arbetande »efter äkta
Baconska grundsatser».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
