- Project Runeberg -  Ord och Bild / Adertonde årgången. 1909 /
74

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Charles Darwin. Ett hundraårsminne. Af Gösta Grönberg. Med 6 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det är först hos några tänkare och
naturforskare i slutet af 1700-talet och
början af 1800-talet som mera
be-stämdt uttalade åsikter om en
utveckling, en verklig släktskap mellan
organismerna träder oss till mötes. Bland
dessa första anhängare af
härstamnings-läran i nyare tid må nämnas
fransmännen Lamarck och Geoffroy St.
Hil-LAIRE, den tyske skalden GOETHE,
hvilken äfven sysslade med
naturvetenskap, samt Charles Darwins ofvan
nämnde farfader, ERASMUS Darwin. De af
dessa naturfilosofer och forskare
framställda åsikterna hade emellertid knappast
vunnit någon vidare anslutning inom
vetenskapsmännens egna leder, ännu mycket
mindre lyckats påverka den allmänna
uppfattningen. Detta var emellertid hvad
som i ovanlig grad lyckades för
Dar-l win genom hans selektionsteori, i det
att i och med denna ”teörC’gtr-pär
faktorer framhöllos, genom hvilka det blef
möjligt att förklara utvecklingen. Äfven
om det genom framtida forskningar
skulle visa sig, att de darwinska
faktorerna måste maka åt sig och ge plats
för andra, så kan detta dock endast i
ringa mån förminska Darwins storhet,
och det må uttryckligen betonas, att
Darwin själf aldrig framhållit
variationen och det naturliga urvalet såsom
al-lenarådande utvecklingsfaktorer; i detta
hänseende hafva några af hans
efterföljare gått längre än mästaren själf.

På senare tiden hafva särskildt från
botaniskt håll genom framträdande af
DE VRIES’ mutationsteori de åsikterna
sökt göra sig gällande, att icke den
individuella variationen, sådan den kan
konstateras hos hvarje djur och växtart,

, utan mera sällan uppträdande
språng-—jLyisa..föxändrir^at^___»mutationer», skulle
utgöra förutsättningen för arternas
förändringar. I själfva verket utgör detta
dock ingalunda något kullkastande,

snarare en modifikation af
selektionsteorien. Ty kampen för tillvaron skulle
nu i stället enligt mutationsläran komma
att stå mellan mutationerna, de sämre
utrustade gå under och de bättre
organiserade fortlefva. Mutationsteorien utan
antagande af en selektion förklarar icke
ändamålsenligheten i naturen, och då
man från visst håll, utgående från
mutationsläran, velat förringa Darwins
betydelse, har man säkert gått till
öfver-drift.

I detta sammanhang må vidare
påpekas, hurusom man vid vetenskapliga
strider om darwinismens större eller
mindre berättigande ingalunda afser
här-stamningslärans vara eller icke vara,
utan endast frågan om de olika
faktorer, genom hvilka utvecklingen försiggår.
Frågan gäller icke om utan huru
utvecklingen sker. Att en utveckling ägt
rum och äger rum, därom äro de
biologiska vetenskapsmännen i våra dagar
ense, och denna utvecklingslära bildar
numera den centrala teori, på hvilken
man vid botanisk och zoologisk
forskning städse stöder sig. Att hafva fått
utvecklingsläran att slå igenom, länder
Darwin till ovansklig ära, äfven om det
skulle visa sig, att hans selektionsteori
i mindre eller större grad får lämna
rum för andra förklaringar af
utvecklingens orsaker. Endast den som vet,
huru befruktande härstamningsläran
varit för den zoologiska och botaniska
forskningen, kan till fullo uppskatta
Darwins oerhörda betydelse för
vetenskapen.

* *

*



Då det alltid erbjuder ett stort
intresse att något närmare lära känna den
personlighet, den karaktär, som stått
bakom en märklig och framträdande
lifsgärning, må det slutligen tillåtas för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:50:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1909/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free