Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Charles Darwin. Ett hundraårsminne. Af Gösta Grönberg. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att ett gynnsamt omdöme eller en stark
åtgång af mina böcker icke beredt mig
stor glädje; men denna glädje var
hastigt öfvergående och jag kan försäkra,
att jag icke, för att blifva omtalad,
af-vikit en tumsbredd från den af mig
utstakade vägen.»
Belysande för hans arbetssätt är den
i det föregående skildrade ihärdighet,
hvarmed han i årtionden samlade
material till lösandet af problemet om
arternas uppkomst, innan han, och då
tvingad genom en tillfällighet, fann sig
föranlåten att framlägga resultatet. Också
säger han själf: »Från min tidigaste
barndom har jag känt det lifligaste
be-hof af att förstå och förklara hvad jag
såg, d. v. s. att gruppera alla fakta
under allmänna lagar. Dessa egenskaper
hafva gifvit mig tålamod att hur många
år som helst begrunda och tänka öfver
hvilken som helst olöst fråga.»
Såsom exempel på, huru han långa
tider arbetade med ett problem, innan han
publicerade resultatet af sina
undersökningar, anför Darwin själf upptäckten af
insektätande växter. Det gick nämligen
16 år mellan hans första iakttagelser på
Drosera och publicerandet af hans bok
om insektätande växter. Han tillägger
härom: »Uppskofvet har i detta fall,
liksom vid samtliga mina öfriga böcker,
varit en stor fördel för mig. Ty efter
en längre tids förlopp kan man kritisera
sina egna arbeten nästan lika så bra
som en annan person.»
För samlandet af det vidlyftiga
material af fakta och iakttagelser, som han
behöfde för sina teorier, hade Darwin
utarbetat ett fullständigt system,
närmast jämförligt med de numera på
många områden använda
»lappkatalogerna». Han säger därom själf: »Då
jag i flera af mina böcker i stor
utsträckning användt af andra redan publicerade
iakttagelser, och då jag ständigt behöf-
de ha till hands ett flertal af hvarandra
fullt oberoende fakta, så vill jag
omnämna, att jag har mellan 30 och 40
stora, i skåp med ettiketterade fack
uppställda portföljer, i hvilka jag genast
kan få tag i en enskild hänvisning eller
ett memorandum. Jag har köpt
mycket böcker och i slutet af böckerna
lägger jag upp ett register af alla i boken
omnämnda fakta, som ha afseende pä
mitt arbete. Om en bok icke är min
egen, så skrifver jag ett särskildt utdrag
åt mig, och af sådana utdrag har jag
en stor låda full. Innan jag börjar
arbeta på ett ämne, genomser jag mina
samtliga register och gör mig ett
allmänt och klassificeradt register, och då
jag har den eller de kartonger, som
angå saken ifråga, till hands, så har jag
alla under mitt lif samlade fakta till
disposition.»
Då det visade sig att den
schweiziske botanisten A. De Candolle för
samlandet af fakta använde ett
fullkomligt likartadt system, gladde det såväl
honom som Darwin, att de hvar på sitt
håll följt likartade principer.
För utförandet af sina mångfaldiga
experiment begagnade sig Darwin af de
enklaste hjälpmedel. För odling af
växter och groddförsök användes
dricksglas, tefat, bisquiaskar af bleckplåt o.
s. v. I stället för att, exempelvis en
gång vid ett exeriment, låta göra sig
en låda af lämplig storlek med
svartmålad insida, sökte han upp en låda
liknande den han behöfde och svärtade
den med skosvärta invändigt. Han
brydde sig icke om att beställa glaslock till
de vattenglas, i hvilka han gjorde
groddförsök, utan täckte dem med glasbitar
af oregelbunden form. Hans sinnrikt
uttänkta försök voro ofta af så enkel
natur, att de icke nödvändiggjorde
någon utarbetad komplicerad apparat, och
han ville icke slösa sina krafter på ovä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
