Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - En pardon i Guingamp. Af Mildred Thorburn-Busck. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER VÄNTAN VID HAFSSTRANDEN. (MOTIV FRÅN BRETAGNE.) RELIEF AF
RUTH MILLES. I b?’ons i Nationalmuseum.
EN PARDON I GUINGAMP
Af MILDRED THORBURN-BUSCK
Med 18 bilder
DET URGAMLA Bretagne,
där ännu i dag ättlingarna af
en eljest nästan försvunnen
ras och kultur seglifvadt suga
sig fast vid sitt hafomflutna land,
kvar-lefva äfven rester af en medeltida
religiositet, och det är här som
klerikalismen i Frankrike har en af sina starkaste
befästningar. Under den hårda kampen
mellan stat och kyrka för ett par år
sedan stod det strider vid kyrkoportarna.
Bönderna ville försvara de samlade
skatterna därinnanför, och då till sist dörren
blef inslagen, gömdes spillrorna som
reliker bland befolkningen.
Att katolicismen i sin naivaste och
mest vidskepliga form här finner
jordmån är så godt som gifvet redan af
landets belägenhet och af de
omständigheter, under hvilka människorna lefva.
Kustbons sinne är ju mer än andras benäget
för en sträng och fanatisk religiositet,
parad med tron på det öfvernaturliga,
och då som här språk och seder bilda
en oöfverstiglig mur mot inflytelser från
andra delar af Frankrike, kan man lätt
förstå, hur det kommer sig, att Bretagnes
kultur ännu vankar fram i spår, länge
se’n öfvergifna af andra länders. Själfva
naturen gör sitt till att stämma
människohjärtat till betraktelser öfver sin egen
vanmakt i strid mot en ond yärld: De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
