Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några ungdomsdikter. Af C. D. af Wirsén - Trötthet - Ön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och man sträfvar utan tjusning, roar sig förutan nöje,
Och kring allas läppar irrar detta kvalfullt bittra löje.
Detta löje fullt äf ömkan, elegant och comme il faut,
Kallt och isande och ödsligt, och af vemod fullt ändå!
ÖN
Gröna ö i oceanen, underbara drömmars land!
När den vilsne seglarn gästar någongång din fagra strand,
Fylls hans bröst utaf ett vemod utan like, utan namn,
Och han sträcker full af längtan emot dig sin öppna famn.
Sliten jämt af hafvets vågor, härjad jämt af vindens il,
Skjuten fram af stormens ande, som för bågens sträng en pil,
Har han sväfvat, har han gungat utan hvila, utan ro...
Gröna ö i oceanen, gif den väderdrifne bo!
Rosor och lianer växa på din öfvergifna kust,
Jättelika träd sig resa ur en yppig jord med lust,
Sagovärldens alla blommor öppna kalkarna i fröjd,
Och en doft, som mildt berusar, stiger emot himlens höjd.
Aldrig förr en främling gästat dessa nejder på sin färd,
Allt se n tidens första början obebodd är denna värld.
Ensamheten talar mäktigt ur den fritt uppvuxna park,
Ur den vilda lotusblomman, ur den aldrig plöjda mark.
Gröna ö i oceanen, fantasiens rika land!
När en härjad mänskoande gästar någongång din strand.
Fylls hans bröst af mäktigt vemod utan like, utan namn,
Och han sträcker fylld af längtan emot dig sin öppna famn.
Paris 1867.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
