Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Den sjuke mannen och hans kaotiska styrelse. Af Nicholas C. Adossides. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och rangbeteckningarna lika talrika som
bladen i Vallombrosas skogar. Ordnarna
äro af alla slag, det finns till och med
en för kvinnor. Rangklasserna äro
inalles sju, af hvilka visirvärdigheten är
den högsta i riket och motsvarar
marskalkens inom armén. Ju högre en man
stiger i rang, dess mer guldgaloner får
han på uniformen. Abdul-Hamid har
gjort ett öfverdrifvet bruk af
utmärkelser och ordensdekorationer. I det han
börjat med sina ämbetsmän, hvilkas
svagheter han gärna smickrar, har han
slutligen utsträckt dessa ynnestbevis till alla,
till utländingar såväl som till sina egna
undersåtar, till män, kvinnor, barn, ja,
ända till djur. Om Abdul-Hamid tycker
om att ge (också han har sina små
svagheter), är han lika förtjust öfver att få
mottaga ordensdekorationer. Han har
erhållit sådana från nästan alla de
främmande suveräner, som han har
öfver-hopat med diamantbesatta ordnar.
Endast drottning Viktoria och kung Edward
ha icke ansett det nödigt att följa de
andra regenternas exempel, och sultanen
känner sig följaktligen stucken öfver att
ej ha fått den orden, som han till och
med bedt om och på hvilken han sätter
ett utomordentligt värde, Bath-orden.
Detta missbruk af ordnar och
utmärkelser har gifvit upphof till en
riktig affär. I Konstantinopel idka
inflytelserika personer en öppen handel därmed,
och det finns en tariff, varierande enligt
den sökandes förmögenhet och den
uppgörelse, som spekulanterna gjort
sinsemellan. Det är lagen om tillgång och
efterfrågan, som här gör sig gällande,
och allt emellanåt förorsaka nya åsikter
en anmärkningsvärd sänkning af priset.
Det finns så många män med ordnar, att
somliga tycka det är en heder att icke ha
några, i synnerhet som de pryda bröstet
på de obetydligaste medlemmar af den
hemliga polisen och de tarfligaste spioner.
Några få månader efter mitt inträde
i den ottomanska tjänsten frågade mig
Djavid Bey, son till en f. d. storvisir,
om jag hade någon orden, och då jag
svarade nekande, erbjöd han mig genast
att skaffa mig en och sade, att han
ansåg den mycket nödvändig för min
karriär. Samma kväll blef jag bjuden till
hans bostad för att spela kort med
honom, och en vän, som hade hört vårt
samtal om ordnar på eftermiddagen,
hvi-skade till mig:
— Om du vill ha din orden, så är
det bäst du visar dig som en dålig spelare
och förlorar en något så när stor summa.
Jag förlorade icke.
Intet land i världen har i någon
historisk period någonsin skådat ett sådant
spionerisystem, som Abdul-Hamid
uppfunnit för att kunna bli underrättad om
allt och alla och sålunda skydda sitt lif.
Ludvig XI:s regering i Frankrike ger
blott en svag bild af detta Abdul-Hamids
system, som uteslutande upptager hans
uppmärksamhet, alla hans tankar. Man
skulle kunna säga, att i Turkiet och i
synnerhet i dess hufvudstad råder ett
ofantligt pandämonium, bebodt af två
sorts folk: de söm spioneras på och de
som spionera.
Spionerna rekryteras från de högsta
såväl som de lägsta samhällsklasserna,
från hvarje nation, yrke och handtverk.
Spioneri är det förnämsta yrket i Turkiet
och otvifvelaktigt det mest inbringande.
En spionerande ämbetsman är säker om
befordran i mån af sina underrättelsers
talrikhet och betydelse, och hans tjänster
belönas i klingande mynt.
Hufvudcentrum för spioneriet är
Yil-dizpalatset, där hvarenda en, som icke
spioneras på, är en spion. Hvar och en
af hofvets höga dignitärer, adjutanter,
sekreterare m. fl. har en stor skara
spioner fästad vid sin person, hvilka erhålla
hög lön och därigenom förorsaka oer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
