Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Den sjuke mannen och hans kaotiska styrelse. Af Nicholas C. Adossides. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan obeskrifliga tragikomedier för att
visa hur det ottomanska riket styres och
hvilka lidanden dess olyckliga undersåtar
få utstå.
Det ottomanska riket är ett virrvarr
af olika raser och olika trosbekännelser:
turkar, greker, albaneser, araber, kurder,
yourouker, druser, armenier, judar, slaver,
cirkassier, romakeretc., i närvarande stund
uppgående till tjugofyra millioner. Men
af dessa äro mer än fyra millioner
turkar — äkta, oförfalskade turkar, som till
största delen äro bosatta i Mindre Asien.
Af alla rikets muhammedaner äro
turkarna de mildaste, trognaste och mest
humana. De äro ädelmodiga, gästfria,
nobla och tappra, men i västerlandet gör
man ingen åtskillnad på dem och de
andra museimanska raserna. Om t. ex.
kurderna, ett grymt och barbariskt folk,
skulle massakrera armenier, komme
opinionsstormen att rikta sig mot turkarna.
Om albaneserna skulle begå brott i
Mace-donien, komme återigen turkarna att
anses skyldiga. Till på köpet fördömas
turkarna för landets usla regering, och
det är brukligt att, när helst man
diskuterar de österländska folkens öde, endast
fästa afseende vid de lidanden, som de
kristna få utstå. I Europa har man ej
lof att säga, att äfven de museimanska
folken, i synnerhet turkarna, måste bära
sin del af lidande under den nuvarande
regimen. Säkert är, att ingen i Europa
bryr sig om dem och att helt få
försvara dem. Då man på platsen har varit
vittne till hur den upplysta klassen,
oberoende af hvilken ras den tillhör, krossas
och hur det lägre folket förtryckes, kan
man med auktoritet påstå, att äfven
turkarna ropa på reformer och att de
förtjäna att bli befriade från tyranniet, som
tynger ner dem.
Den turkiska rasen är en af de
ädlaste, mest beundransvärda, med hvilken
jag någonsin kommit i beröring. Som
jag själf är grek, borde de historiska
händelserna föranleda mig att tala
annorlunda, men att fördöma ett helt folk för
deras härskares fel, skulle vara orättvist.
Naturligtvis talar jag om den verkliga
turkiska rasen — jag menar de äkta
turkarna, som i hela riket icke utgöra mer
än fyra och en half million. Man måste
lägga märke till att näst armenierna ha
turkarna själfva varit de som lidit mest
under Abdul-Hamids regim. Det har
sagts, att en nation har den regering
den förtjänar, men revolutionerna bevisa
på ett triumferande sätt falskheten af
detta ordspråk. Den turkiska nationen,
som af sina sultaner hållits i okunnighet,
hade nätt och jämt börjat öppna ögonen,
då Abdul-Hamid kom på tronen. På
några få år hann den bli nedtryckt
under en skräckregering, så att alla
revolutioner voro omöjliga, på grund af det
förfärliga spionerisystemet och dessutom
af andra skäl.
Till och med armén är maktlös att
befria turkarna från dess förhatliga
styrelse. Modiga och meriterade officerare
sucka i fängelse, och de turkiska
soldaterna kommenderas endast af
Abdul-Hamids servila kreatur. På samma sätt
är det i de civila ämbetena. Alla de
tjänstemän, som äro hederliga och
patriotiska, falla i onåd, bli förföljda,
ruinerade och skickade i landsflykt. Alltför
mycket klander borde därför icke kastas
på turkarna — sök hellre de verkligen
skyldige, hvilka och hvar de äro, och
man skall snart förstå, att de europeiska
makterna, de utländska ministrarna, som
allmänna opinionen väl vet, måste göras
i hög grad ansvariga för det brottsliga
sakernas tillstånd, som i detta tjugonde
århundrade tillätes att florera på
Bosporens stränder. Politiska intressen,
nationellt rivalskap, en stor nordisk makts
intressen — dessa äro de orsaker, som
hitintills icke ha tillåtit någon förening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
