- Project Runeberg -  Ord och Bild / Adertonde årgången. 1909 /
338

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Till Verner von Heidenstams femtioårsdag. Af Ruben G:son Berg. Med 14 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ort, där den oafhängiga bonderepulikens
fyrtiåtta folkvalda styresmän
sammanträdde till rådplägning på torget.
Dith-marschen var ett slags nordtyskt Schweiz,
och dess stridbara själfständiga
befolkning har alltjämt bevarat sin egenart.
Släktsägnen vill veta, att Heidenstams
ätt invandrat till Dithmarschen från
Na-varra, och att den icke ens varit inhemsk
där, utan tidigare haft sitt hem i ännu
sydligare nejder. I »Hans Alienus», som
ju rymmer åtskilligt af själfbiografiskt
intresse, berättas det sålunda, då hjälten
och hans fader satt sig att genomläsa
bortgångna släktingars uppteckningar:
»De antecknade berättelserna gingo dock
ej längre tillbaka än in i medeltiden, då
den först kände stamfadern befann sig i
Granada samt bar en halfmåne i sin
vapensköld till tecken att han deltagit i
korstågen. Ett oroligt vandringslynne
lockade hans afkomlingar åter på
ströf-tåg, och några pröfvade en tid i
Nordtyskland det äfventyret att sitta i befäst
borg och pusta ut vid sin remmare,
medan tornväktarens lur ängsligt påminde
om timmarnas flykt. Men snart slogs
borgporten i stycken, och i puderperuker
och hvita silkesstrumpor började de åter
att gå och gå och nu mot ett ännu
nordligare land.» Hur som helst — det
är brokiga trådar som tvinnats samman
i hans släktledning, och den som vill
spinna ut hvar och en af dem till drag
i hans diktarlynne har en lång
arbetsdag för sig, utan att behöfva gripa till
de fria fantasier, med hvilka Fröding
roade sig i »Grillfängerier».

Arkiatern Peter von Heidenstam
hade med sina två hustrur sexton barn, af
hvilka sonen i första giftet, Gerhard
Johan Balthasar vardt diplomat och 1782
utnämndes till svensk minister i
Konstantinopel. Det var han som förmådde
turkarna till krig mot Ryssland 1787 och
ett för Sverige förmånligt subsidieför-

drag 178g, båda afsedda att bispringa
Gustaf III i hans offensiv mot vår östra
granne. Freden i Värälä uppfattades
af turkarna som ett fördragsbrott, och
svenska ministern utsattes för skymfliga
uppträden, hvilka föranledde honom att
ta afsked. Han bosatte sig efter
afske-det i Smyrna och afled på en resa till
Sverige i Stockholm 1803. I arkiaterns
andra äktenskap, med Kristina Groen,
föddes 1763 sonen Werther Verner, som
vardt sjökrigare och såsom fänrik och
löjtnant bevistade finska kriget 1788—90
på skärgårdsflottan. Sedermera
avancerade han till major och chef för
Blekinge båtsmanskompani; 1808 gifte han sig
med Charlotta Elisabet Fischerström.
Fyra af deras söner blefvo sjömilitärer
liksom sin far, men den näst yngste,
Nils Gustaf, född 1822, lämnade snart
flottan och vardt ingenjör. Han
utnämndes 1858 till öfveringenjör vid lots- och
fyrinrättningen och utförde flera af de
viktigaste fyrarbetena i vårt land, bland
annat fyrtornet vid Pater-Noster-skären
vid Marstrand, och den af finska staten
bekostade Bogskärsfyren söder om Äland,
hvilken fullbordades 1882.

Från honom torde sonen ha ärft en
god del af de vittra böjelserna. Han
författade gärna, och det finnes till och
med tryckt af hans hand en roman, som
lär förete typiska drag af 1840-talets
litterära smak: Sue, Blanche och andra.

Verner von Heidenstam, som
föddes den 6 juli 185g, var ett
kroppsligen klent barn, hvars rika fantaslif
hastigt tog växt genom det
inbillningseg-gande i att lefva på en stämningsfull
gammal herrgård och att vara enda
barnet. »När jag tänker på min barndom»,
skrifver han, »ser jag breda
trädgårdsgångar, fulla med nedblåsta sötäpplen
och astrakaner, jag ser krusbärsbuskar
och vinbärsklasar och långa risiga
ärtsängar, men litet längre bort begynner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:50:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1909/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free