Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Fornattisk skulptur. Studier i Akropolismuseet i Athén. Af Hjalmar Öhman. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställa en helt och hållet ny gafvelgrupp,
till motiv likartad med den förut i
museet befintliga, som föreställde en tjur
anfallen af lejon. I den nya gruppen
ha lejonens, särskildt den präktiga
lejoninnans, kroppar kunnat rekonstrueras.
Men ännu återstå tempelgaflar, hvilkas
figursmycke är försvunnet, gafvelgrupper
finnas, hvilkas ursprung man ej känner,
och i museets vitriner och magasin vänta
massor af stympade stenblock på den
ordnande, sammanställande handen.
De dekorativa delarna af de äldsta
templen på Akropolis bestå af en
kalksten (poros) af gulgrå färg och tämligen
ojämn sammansättning, bruten såsom man
tror på den närbelägna udden Akte.
Stenen låter såsom våt lätt bearbeta sig
med såg och knif. Men den föga
tilltalande ytan fordrade en betäckning,
hvar-till man sedan äldsta tid använde färg.
Polykromin var sålunda en redan af det
bristfälliga materialet betingad åtgärd för
åstadkommande af en angenämare
konstnärlig verkan. Den sträckte sig till alla
templets dekorativa och skulpturala
delar. Rödt och blått voro de
förhärskande färgerna och åstadkommos medels
oxider af järn och koppar.
Den plastiska utsmyckningen i de
gamla porostemplen framstod i dessa höga
färger jämförelsevis mörk mot fonden af
stenens naturliga grågula färg. Den
arkitektoniska omramningen, närmast
siman, var på samma sätt ornerad i
mörkt på ljus botten. Intrycket af en
sådan dekoration måtte i det närmaste
ha varit detsamma som af de fornattiska
vasbilderna, blott att det plastiska
elementet, som däri ingick, och de talrika
röda och blå färgerna bidrogo att göra
intrycket kraftigare och mera lefvande.
Man har i själfva verket skäl att
antaga, att vasmåleriet i hög grad
inverkat på tempeldekorationen.
Simaorna-mentiken öfverensstämmer med infattnin-
garna och omramningarna på vaserna;
det finnes knappt något motiv i de
senare, som ej skulle träffas äfven i den
förra. Gafvelgrupperna åter motsvarade
den figurliga utsmyckningen i
vasmålningarna. I de flesta fall kan man
såväl i fråga om motiv som
framställningssätt till de gamla tympanonskulpturerna
påvisa förebilder i vasmåleriet.
Den grekiska konsten kände ej till
några skarpa gränser mellan de olika
konstarterna. Skulpturen och måleriet
grepo på ett för den nutida
uppfattningen öfverraskande sätt in på hvarandras
områden. T. o. m. den statuariska
bild-huggarkonsten försmådde ej måleriska
verkningar. Jag erinrar om jungfrurna
i Akropolismuseet, hvilkas
marmorgestalter före perserförstörelsen strålade i den
finaste färgprakt, om den
chryselefantin-ska plastiken, där de hvita och gyllene
färgernas glans förhöjdes af emalj,
ädelstenar och olika färgade trädslag. Ville
man för den dekorativa plastiken finna
en modern rubrik, så skulle den närmast
hänfalla under måleriet. Ända från
po-rostemplens gafvelfält till de sidoniska
sarkofagerna är reliefen ett plastiskt
måleri, från hvilket det skiljer sig icke till
arten utan endast till graden af sin verkan.
Det är en bland arkeologerna rätt
utbredd åsikt, att bildkonsten i kalksten
och marmor är en fortsättning af
skulpturen i trä, hvilket såsom lättast
bear-betadt vore det första och ursprungliga
materialet för plastisk framställning.
Genom en gradvis skeende teknisk
utveckling härleder man de äldsta primitiva
statyerna från träbjälken eller plankan.
Såsom stöd för en sådan deduktion
framhåller man, att det ännu under klassisk
tid fanns gudabilder af trä, hvilkas
sagolikt höga ålder illustrerades därigenom,
att de förklarades vara nerfallna från
himmelen. Träskulpturen var sålunda den
äldsta formen för bildhuggeriet. Efter hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
