Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Fornattisk skulptur. Studier i Akropolismuseet i Athén. Af Hjalmar Öhman. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAGMENT AF EN GAFVELGRUPP, FÖRESTÄLLANDE HERAKLES OCH TRITON.
I Akropolismuseet.
Zeus tronande (bilden sid. 405), vid hans
sida Hera, Herakles ilande fram med
svängd klubba, följd af Iris, i midten
Athena eller Hermes. Till vänster ha
varit figurer i aftagande storlek,
föreställande olympiska gudar, närvarande vid
Herakles’ apoteos. Man ser rester af den
dunkelblå fonden, mot hvilken figurerna
framträdt i porosfärg. Endast klädernas
bårder och rekvisita voro ornerade. På
Zeus’ mantel synas spår af en upphöjd
mäander, och på benen af hans tron äro
målade voluter i rosafärg. För att få de
i olika proportioner utförda figurerna lika
mycket utstående från tympanongrunden
voro de fastade vid den medels skifvor
af olika tjocklek.
I likhet med Herakles voro också de
öfriga gudarna karaktäriserade af sina
emblem. Zeus har haft två sådana, man
ser på högra knäet spår af ett föremål
som han hållit i högra handen, den
vänst-ras ställning tyder också på ett emblem.
Hera har i vänstra handen troligen
hållit en blomma, Athenas en face ställda
hufvud var prydt af en liten hjälm med
stor hjälmbuske, sådana de förekomma
på gamla svartfiguriga vaser.
Kompositionen och detaljerna vittna
om skulpturverkets höga ålder. Iris i
Herakles’ följe förekommer på
Frangois-vasen, dekorationsmotiven på Zeus’ tron
ha analogier i samma vas. Till
dimensionerna passar gruppen in i gafvelfältet
af ett tempel, hvaraf man kunnat
restaurera en bit af frisen och den
egendomligt arkaiskt profilerade taklisten. Detta
tempel jämte skulpturer råkade i jorden
i Peisistratidernas sista tid, då man
grundade det förperikleiska Parthenon. Här
hafva vi sålunda en visserligen sen men
säker terminus ante quem för bildverkens
uppkomst. Men slående likheter i
dekorationsmotiv, i mantelveckning o. s. v.
med Frangoisvasen och ännu mer med
den stora Nessosvasen i Nationalmuseet
i Athén tala för en uppkomsttid ett
århundrade tidigare eller vid pass åren
600—620.
En i Louvremuseet befintlig
reliefplatta från templet i Assos visar
Herakles framsträckt i knäböjande ställning,
kämpande med ett hafsmonstrum, som
till öfverkroppen ser ut som en äldre
man och nertill slutar i en fiskstjärt.
Uppskrämda af kampens tummel fly
ne-reiderna, utsträckande sina armar, från
valplatsen. Episoden med sjöodjuret är
allmän på svartfiguriga vaser, där den
stundom styrkes af namninskrifter.
Två af gafvelgrupperna på
Akropolis framställa samma märkvärdiga motiv.
Den mindre af dem, som är äldre, visar
kampen från en motsatt sida mot reliefen
från Assos. Herakles har från höger
kastat sig öfver Triton, som han med
sina armar omfattar i ett kraftigt- grepp.
Till vänster i fältet stod någon gudom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
