Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Fornattisk skulptur. Studier i Akropolismuseet i Athén. Af Hjalmar Öhman. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-f— . r-
REKONSTRUKTION AF DET GAMLA REKONSTRUKTION AF HEKATOMPEDON,
HEKATOMPEDON, TEMPLUM IN RESTAURERADT MED MARMORRING-
ANTIS AF POROSSTEN. HALL AF PEISISTRATOS.
öfvergår vid midjan i ett antal i
hvar-andra hopslingrade ormar. Icke desto
mindre är det att anse såsom ett
enhetligt väsen, ty öfverkropparna
sammanhänga, och äfven ormslingorna äro så
förvecklade i hvarandra, att man ej kan
särskilja dem i ett bestämdt antal
kroppar. De två yttersta ha på sina
skuldror haft hvar sitt par vingar. Python
är sålunda ett väsen, som genom sin
kropp sammanhänger med jorden och
genom vingarna med luften, en jord- och
luftdemon, som med intresse åser
Herakles’ kamp. Att det är ett godmodigt
väsen, kan man finna icke så mycket af
uttrycket i ansiktena, hvilkas leende ju
är konventionellt, som af - de emblem,
hvilka kunna restaureras i de till största
delen förstörda händerna.
Den främsta gestalten har haft sin
högra hand något höjd i en hälsande
åtbörd, den vänstra håller ett
obestämbart föremål, som är betecknadt med
tre vågformiga linjer. Den mellersta
figuren visar samma åtbörder och emblem,
medan den tredje i sin vänstra hand
hållit en fågel, som han berört eller smekt
med den högra.
I ormkropparna ses ännu hål med
insmält bly. Här voro sannolikt mindre
ormar med nedåtriktade hufvuden och
öppna gap fästade; fragment af flera
sådana ormkroppar förvaras i museet. I
gafvelgruppens midt mellan den
kämpande Herakles och Python föreställer
sig Heberdey en mänsklig figur, af hvars
fäste man ser spår. Bland fragmenten
i museet finnes ett till material och
proportioner passligt kvinnligt hufvud, en
fågelstjärt samt en vänstra hand, som
håller en fågelklo. Af dessa rester kan
man såsom gruppens midtelfigur antaga
en nereid, som håller en fågel i sin hand
och uppskrämd af kampen tar sin
tillflykt till en godmodig lokalgud, hvilken
med en åtbörd af bifall eller skydd
mottager henne.
Motivet i gruppen, hvilken sannolikt
utfyllt det ena gafvelfältet på det gamla
Hekatompedon (här ofvan t. v.), grundar
sig på en myt, som förekommer framställd
på en del kalkidiska vaser. Till Athén
torde den ha kommit öfver Tanagra, ty
Pausanias berättar, att sägnerna om
Triton voro mycket populära därstädes.
Ingen af porosskulpturerna i
Akropo-lismuseet prålar med en så på samma
gång bjärt och bisarr kolorit som
Ty-phongruppen. Hvitt hår och blått skägg,
gröna pupiller, blåa och röda fjäll på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
