Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Konstindustriutställningen 1909. Af Carl G. Laurin. Med 25 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofta vackra men ej i
proportion till prisen.
Bland det bästa på hela
utställningen är det
äfbilda-de björkskåpet, komponeradt
oeh utfördt af Erik
Pauls-son, Norderåsen, Jämtland.
Det har en lugn förfining,
och man känner att man ej
kommer att tröttna på det.
Af stor betydelse, då det
gäller utvecklandet af den
svenska hemslöjden och
sär-skildt dess textila afdelning,
äro fröken Lilly Zickerman,
fru Ingeborg Petrelli och
fröken Hilda Starck. De två
senare ha organiserat
spets-knypplingen, som nästan
öfver hela landet har blomstrat
upp mer än någonsin. I
Skåne har fröken Augustine
Ehrensvärd på Tosterup sett
till att man ej glömmer bort
att knyppla hvarken
»sporr-kringlor» eller »kattaklor»,
och det skall väl vara svårt
att hitta på något mera
hälsosamt och samhälleligt än
att utveckla och stödja
denna ortsindustri. Om
någonsin kan här talas om rätt
brukad kvinnokraft och om
sund folklighet. Denna
verksamhet och fröken
Ottilia Adelborgs insats i
Dalarnes hemslöjd har redan
burit frukt. Hur
egendomligt är det ej att se, att
spetsarna från dessa dalasocknar
kunna fortplantas generation
efter generation inom socknen
utan att tränga öfver
gränsen. Gagnefsspetsar och
Lek-sandsspetsar äro lika
skiljaktiga som om den ena sock-
YGDRASIL. VÄGGBONAD EFTER KARTONG AF
GUNNAR HALLSTRÖM. Handarbetets
vänner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
