Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Calvin. Föredrag vid Religionsvetenskapliga sällskapets i Stockholm högtidssammankomst den 21 september 1909. Af Harald Hjärne. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARIS PÅ 1500-TALET. Kopparstick i Braun år Hogenbergs Teatrum urbium.
med ens öfvergifver han alla världsliga
framtidstankar, lämnar all invand
försiktighet därhän, släpper till och med den
studieriktning han själf valt och beträder
utan någon uppseendeväckande kris en
farans och försakelsens väg, som han
fullföljer med aldrig tröttnande nit, tills
hans af kroppens hälsa föga understödda
krafter i förtid uppslitas.
Hvad som låg bakom denna
brytning är i det närmaste okändt. Vi veta
rätt litet om Calvins beteende och inre
utveckling i yngre år. Fientliga
partiförfattares beskyllningar för utsväfvande
seder kunna utan vidare afvisas såsom
orimligt förtal. Äfven det mesta af hans
lofprisande lefnadstecknares anekdoter
synes vara utbroderade slutsatser på
grund af senare bevittnade karaktärsdrag.
Att han visat sig något sträf och
granskande i umgänget med sina jämnåriga,
uppgifves från trovärdigt håll. A andra
sidan är det säkert, att han förvärfvat
och bevarat flere förtroliga
ungdomsvänner, och att han tacksamt vitsordat
det inflytande han rönt af vissa lärare,
som äfven eljest gjort sig förmånligt
kända. Några af dessa äldre och yngre
män hade före honom anslutit sig till de
nya religiösa rörelserna, som just under
hans senare studietid föranledde skarpa
strider och förföljelser vid universitetet
och bland borgerskapet i Paris. Han har
sedermera själf antydt, att den
ståndaktighet, som därvid ådagalades af de
förföljde, gjort starkt intryck på honom och
nödgat honom att allvarligt undersöka
grunderna för den tro de bekände. Men
han inskränker sig till att meddela, att
denna undersökning ledt honom att
förkasta sina förra villfarelser och »med
tårar» fördöma sitt förra lif.
Calvin var en aristokratisk och
reserverad natur, som ogärna talade om
sig själf, allra minst om sin rent
personliga och innersta uppgörelse med sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
