- Project Runeberg -  Ord och Bild / Adertonde årgången. 1909 /
601

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Helena Nybloms diktning. Af Kerstin Hård af Segerstad. Med 7 bilder - Richard Strauss. Monografisk skiss. Af Andreas Hallén. Med 1 bild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skogarna och de dansande böljorna, ut i
den vida, vida världen.» Den gången var
hon bilden af ungdomen blott, och äfven
ungdomen liter icke taga sig så lätt. Här
tillkommer konstnärsnaturen. Och så är
den skildrad, att man omedvetet bäres med
af rytmen och ut öfver hafvet.

Redan då flickan var liten, »lyfte hon
sig på tå på sina små, små fötter och
snurrade sedan rundt som en liten blomma,
som vinden blåser på». Och då hon växte
upp, hur hon dansade! Fagrast var det
när hon dansade i konungens trädgård,
hon trädgårdsflickan. Hafvet bredde ut
sig med blånande berg vid horisonten.
Löfkojor, lackvioler, solrosor tecknade sig
däremot och tusenåriga träd. Rosor klängde
och hängde öfverallt, kröpo upp i träden
och tittade in genom slotts fönstren. — Är
det ej Samsö? — Här inne i de djupaste
lunderna dansade hon »skuggdansen», som
sjunker och stiger som tankar i en själ,
»ljusdansen» »böljedansen». — Är det ej
den italienska flickas dans, Helena Ny-

blom en gång liknade vid de sväfvande
dekorativa figurerna i Pompeji eller vid
en svala som kretsar och kretsar i
sommarluften! — Man förstår att icke ens
en prins kunde fånga denna jublande
fågel. Burfågel blef hon aldrig. Hon
tackade för äran och dansade bort genom
parken under stjärnhimlen. Då solen gick
upp, dansade hon ut öfver hafvet. »Men
vid stranden stodo två små nakna pojkar
i en båt och fångade krabbor. De tittade
upp och sågo, hur flickan sväfvade förbi
dem som en syn i morgonljuset.» —

Än en gång i Helena Nybloms
diktning har denna »flicka som dansade förbi
alla» kommit emot oss, mer jordisk och
i kontakt med jordisk smärta. Det är
Vanda i romanen »Högvalla», och
hufvud-intresset däri blir att se henne nås af
smärtan. Hellre dock se vi henne
försvinna »som en sommarvind öfver
hafvet, som en syn i morgonljuset». Ty så
är hon ett högsta uttryck för Helena
Nybloms personlighet och diktning.

RICHARD STRAUSS

MONOGRAFISK SKISS
Af ANDREAS HALLÉN
Med 1 bild

IR—kBIÖRUTSÄTTNINGARNA att rik-

m| iy tigt förstå och värdesätta de se-

ii\Jl //L nare årens ganska märkvärdiga,
"■» ’’ ja rent af sensationella
nyhets-sträfvanden inom tonkonsten, hvilka
framkallat både undran, beundran och
tviflan-de spörsmål inom skilda läger af fackmän
och musikvänner, måste sökas genom
jämförelse med sammanhängande företeelser
på andra områden af konst och litteratur.
Iakttagelserna visa då ganska tydligt
många gemensamhetsdrag, som äro
utmärkande för den tidsperiod, i hvilken vi lefva
och som icke utan skäl torde kunna
sammanfattas i benämningen impressionism.
Ordet är ju lånadt från målarkonsten och
härleder sig från den reformatoriska rörelse,
som på midten af 1860-talet utgick från
Frankrike och sedan fick sin efterbildning

i Miinchen under namnet secession, hvilken
återigen nu fått en mycket radikal
fortsättning i Berlin i den s. k.
neoimpressionis-men. Den ursprungliga impressionismen
inom måleriet var lika berättigad som den
något tidigare reformatoriska frigörelsen
inom tonkonsten med namnen Berlioz, Liszt
och Wagner i spetsen, och som på båda
konstområdena utgjorde en verkningsfull
protest mot en enbart formell ensidighet
och bekvämt stillastående, som uteslöt
individuellare och friare utvecklingsmöjligheter.

Inom målarkonsten betecknar denna
nyaste impressionism det måleriska eller
färgnyansernas företrädesrätt framför det
plastiskt-lineara. Det noggrant tydliga blir
då ej hufvudsak, utan det mera obestämda,
oklara, då allting flyter i hvartannat utan
att sönderdela sig i konturer bredvid eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:50:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1909/0654.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free