Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Fra Angelico i Museo S. Marco. Af Anders Österling. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRA ANGELICO I MUSEO S. MARCO
133
UR ANDAKTEN VID KORSET: ÅSKÅDARGRUPPEN TILL HÖGER.
oskuld. Gå från denna till Andakten
vid korset, S. Marcos största fresk, som
pryder kapitelsalen! Här är det ingen
som bekymrar sig om sin sköna skrud
— hela sitt lif och hela sin värdighet bära
gestalterna här på sina ansikten. Det
är en annan Fra Angelico i denna bild,
en blid människokännare och teologisk
tänkare. Alldeles oriktigt är det
nämligen att föreställa sig Fra Angelico som
en naiv svärmare hela sitt lif igenom.
Han satt inne med sin tids bästa
teologiska kultur, och de många symboliska
dragen i hans konst tyda på en
djupgående förtrolighet med kyrkofädernas
skrifter. Andan i det kloster Fra
Angelico tillhörde var också, tack vare den
förträfflige priorn Antonino, otvetydigt
praktisk och allsidigt utbildande.
Det är sålunda den mognade
konstnärspersonligheten som behärskar S. Marco.
Läroåren äro förbi. Fra Angelicos konst
synes ju visserligen blomma fram helt
plötsligt, och man har ännu icke
kunnat namngifva någon lärare. Men det
är gifvetvis ur konsthistorisk synpunkt
en föga tillfredsställande tanke, att den
fromme munken mottagit sin konst som
en öfvernaturlig nådegåfva. Trots
isoleringen i klostren — Fiesole, Assisi och
Cortona — har Fra Angelico haft
utmärkta tillfällen att se konst. Giotto och
Orcagna, Lorenzo Monaco och Masaccio
anses alla ha varit af betydelse för hans
tekniska utveckling. Den sistnämnde,
som ungefär samtidigt arbetade på sina
fresker i Brancacci-kapellet, har Fra
Angelico här med en viss skygg
försiktighet sökt tillgodogöra sig, därom råder
intet tvifvel, och S. Marco-bilderna äro
ock det minst trecentistiskt inspirerade
i hela hans produktion. Man märker,
att han, trots sin isolering, dock haft en
stark känsla af det rastlöst arbetande
Florens därutanför.
Eljest afsåg han ingalunda att i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
