- Project Runeberg -  Ord och Bild / Nittonde årgången. 1910 /
158

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ragnar Östbergs förslag till stadshus i Stockholm. Af Sigurd Curman. Med 17 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184 SIGURD CURMAN

nåden fram ett parti, hvars bottenvåning
bildar en portik, genom hvilken en del
af persontrafiken öfver bron ledes fram.
En särskild charm förlänas åt fasaden
mot Klara sjö därigenom att den får stiga
direkt upp ur vattnet, ett utomordentligt
tacksamt arkitekturmotiv, som tyvärr
blifvit alltför litet utnyttjadt i vår
vattenomflutna stad. Längst i norr afslutas
byggnaden af ett mäktigt, likaledes ur
vattnet uppstigande rundtorn, påminnande om
de historiska tornen på Riddarholmen.
Kanske är tornhattens form t. o. m. litet
för historisk för denna moderna byggnad.
Genom sin enkla, värdiga hållning fyller
byggnaden på ett utmärkt sätt den roll,
som blifvit densamma tilldelad inom
denna väl afvägda anläggning.

Låtom oss, innan vi lämna
byggna-naderna, åter gå öfver Borgargården och
ut genom portiken till strandträdgården.
Från den stenlagda, utmed södra
fasaden löpande körbanan föra några
breda trappsteg ned till
gräsplanerna, som med blomstersängar,
rosenhäckar och pyramidpopplar långsamt
slutta ut mot stranden. Alldeles i
strandlinjen utmed vattnet löper en
promenadväg i ett något högre plan än
gräsmattorna. Vi stiga upp därpå och se ut
öfver vattnet. Midt för fasaden ett
stycke utanför stranden stiger ur vattnet den
stora stenpelaren, bekant från
rådhusprojektet, nu afsedd att under baldakinen
bära S. Erik, stadens skyddshelgon. Vi
följa stranden västerut och korrvma då
snart till en liten stenbro, som hvälfver sig
öfver en kanal, hvilken leder Mälarens
vatten in till »Blå sjön», en fyrkantig liten
damm med låga stränder och så grund,
att barnen utan fara kunna vada och
leka däri med sina båtar. Denna lilla,
enastående härligt belägna trädgårdsremsa
är icke den minst viktiga delen af den
skapelse, som tills vidare heter Östbergs
stadshusförslag, men som en gång skall

bli Stockholms stadshus. Genom att
vara barnens soliga och glada lekplats,
ungdomens promenadplats och de äldres
fredade hviloställe skall denna trädgård föra
stadens invånare intimare samman med
deras stadshus, lära dem känna det och
älska det. Endast den byggnad, hvars
hörn nötas blanka af tusen och åter
tusen luggslitna rockärmar och hvars
trappsteg urhålkas af lika många grofva
skosulor, endast den byggnaden växer in i
folkets medvetande och blir en verklig
offentlig byggnad, som alla känna för.
Tack vare sina stora, ständigt vidöppna
portar har Stockholms slott blifvit en
sådan byggnad. Och med sin stora, fria
Borgargård, öppnande sig mot Mälarens
glittrande vatten genom den vida
portiken, med sin lockande, härliga trädgård
och sitt mäktiga, manande torn skall
också en gång Stockholms stadshus blifva
detsamma.

* *

*



Det byggnadsprojekt, vi här ofvan
genomgått, är resultatet af ett intensivt
konstnärligt arbete och en mångårig
utveckling. Sällan har väl en utveckling
varit så lycklig i alla hänseenden som
denna. Allt har gått framåt och blott
framåt. Anläggning och plan ha vunnit
en sällsynt fasthet och helgjutenhet, och
arkitekturen har blifvit ett sant uttryck
för byggnadens ändamål. Det allra mest
glädjande och lofvande i denna
utveckling ligger kanske däri, att byggnadens
arkitektur vuxit sig allt fastare ned i
svensk botten. Det är icke att förstå
så, som hade arkitekten börjat arbeta i
historisk stil med kopierande af detaljer
och motiv från gamla svenska
byggnader. Ingalunda. Det är hela den för vår
inhemska historiska byggnadskonst
gemensamma grundstämning af fast
slutenhet, af karghet i utsmyckningen och af
enkelhet i materialet som arkitekten lye-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1910/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free