Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Vårsång. Af Sigrid Elmblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRSÅNG
Af SIGRID ELABLAD
Vackra vår, som krossar
med din unga hand
alla tunga isar,
alla hårda band,
lös med dem mitt hjärta
helt ur sorgens tvång!
Vidga, vidga lifvet!
Vinterns värld är trång.
Blef jag trött af färden,
bad min själ om ro,
vackra vår, så lär mig
åter vacker tro!
Sänd mig friska fläktar,
varma dofters rus!
Vår, till bot mot skuggor
låt mig dricka ljus!
Sommarns röda blomster
frosten girigt slog.
Le ej, i din styrka,
vår, jag vet det nog,
jag var alltför blödig,
alltför vek och svag.
Vår, i dina armar
som ett barn mig tag!
Dina solskensfröjder
äger jag ej mer,
vägen redan gången
bakom mig jag ser.
Och likväl jag kommer,
vår, till dig som förr:
Medan häggen sirar
minsta stugudörr,
låt en gång mig somna,
vår, invid ditt bröst!
Sjung mig in i drömmar
med din unga röst!
Låt mig ej bland drifvor
stelna själf till slut!
Låt mig mista lifvet
i en lifsminut!
Medan fåglar häcka
gladt på hvarje gren,
medan blomster trängas
rikt på hvarje ren,
medan lösta böljor
glida fram i ström,
låt mig dö och drömma
lifvets bästa dröm!
Låt med lärkors jubel,
vår, min själ bli fri!
Stå mig med din lifskral
i det sista bi!
Låt mig icke digna
vid — det var en gång.
Lär mig, vår, att sjunga
ljust en svanesång!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
