Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Timgad och Lambesa. Af C. Lewenhaupt. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o6 c. lewenhaupt
TIMGAD. MARKNADSPLATSENS BODAR.
geln lagda af vacker mosaik, däraf en
del innehåller bilder af mycket
upplysande art angående lifvet där nere,
såsom t. ex. framställande landtgårdar,
kapplöpningar, stall med namn på hästar
och beskrifvande deras egenskaper,
ladugårdar, åkerbruksarbeten, trädgårdar,
jakter med hundar till häst och mycket
annat. Dylika mosaiker äro ytterst
vanliga samt fullkomligt bibehållna under
ökensanden, så att de framstå såsom
nya när denna aflägsnas. I Laberii villa
i Oudna har man lagt i dagen 67
sådana golf, i Timgad finnas massor däraf,
till Bardos museum ha flyttats dylika af
sällsynt värde och skönhet. Men under
det att Vettiernas hus i Pompeji
framvisar 84 frescomålade väggar, kan den
afrikanska staden ej lämna oss ett enda
exempel på denna konstart. Möjligen
ha fresker funnits och förstörts, men det
synes mig troligare att likasom Italien
lade an på dylika, under det att golfven
lades af vanliga slipade marmorbitar, så
föredrog Afrika släta väggar, möjligen
behängda med taflor, medan det
koncentrerade sina artisters förmåga i
mosaikerna, antagligen därför att de italienska
romarna sutto på stolar, under det att
de afrikanska lågo på kuddar på de svala
golfven, såsom deras efterträdare än i dag.
Och slutligen, sedan vi besett de
lefvandes bostäder, låtom oss söka de
dödas, ty äfven dessa gifva en god
inblick i gångna seklers seder och
uppfattning. I regeln motsvaras de
offentliga byggnadernas lyx af grafvarnas, de
rike ha ofta bestått sig med mer eller
mindre praktfulla mausoleer eller
grafhvalf, under det att de fattigare fått nöja
sig med en sten eller ett snart multnadt
minnesmärke af trä. Romarna lade
oftast sina aflidna längs de stora
hufvud-vägarna strax utom städerna, och
Pompeji visar oss massor af dylika
monument. Eget nog kan man utom Timgad
ej finna ett enda, ehuru de eljest äro
vanliga nog äfven i Afrika, ej minst i
Lambesa, den närmaste grannen. Där
ser man bl. a. den mausolé, som göm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
