Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - För tvåhundra år sen. (Episod ur ett större arbete). Af Sigrid Leijonhufvud. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
I nu anförda bref, som är skrifvet en
måndag, uttalar Erik Sparie sin önskan
att kunna träffa Stina Lillie, innan han
bestämmer sig. Det synes också hafva
lyckats honom, och därmed är hans
beslut fattadt. I en följande tre timmars
öfverläggning med svärfadern framlägger
han sina skäl mot förslaget, och
excellensen Wrede lofvar att redogöra för
dem inför rådet på tisdagen. Erik
Sparre talar äfven kl. 7 på morgonen
före sammanträdet med två af de andra
herrarna i defensionskommissionen,
Gabriel Falkenberg och Arvid Horn.
Äfven de taga hans ursäkter för goda,
ehuru de beklaga hans beslut och ej
veta någon annan, som de kunna
anförtro ett så viktigt uppdrag åt —
något som Erik Sparre med stolthet
omtalar för Stina Lillie redan samma
morgon.
I den skrifvelse, hvarmed rådet den
27 november besvarade Nils
Gyllenstiernas förslag, nämnes ej Erik Sparres namn.
Rådet är högeligen bekymradt öfver att
Gyllenstierna ej vill åtaga sig »öfversta
befälet» och upprepar enträget sin
anhållan. Man räknar på hans bekanta
dex-térité och förfarenhet. Och då han ej
tyckes anse att någon operation mot
Danmark omedelbart bör företagas, synes det
ej heller vara af nöden att nu »någre
nya generalspersoner förordnas».*
På onsdagen, sedan Erik Sparres
ursäkter framförts i rådet och saken
sålunda är definitivt afgjord, är han åter
hos Stina Lillie, denna gång på ett par
timmars besök. Efter hemkomsten
skrifver han kl. 12 på natten en biljett, som
tydligt visar i hvilken riktning hennes
inflytande gått. »Du kan ej tro, mitt
älskade barn, hur mycket denna dag stålsatt
mig mot alla attacker af ärelystnad och
andra dylika chimèrer. Hvilken lycklig
* Riksarkivet, Nils Gyllenstiernas papper.
filosofi att lefva under så älskvärda
lagar, som dem du stiftar! Låt mig än en
gång uppriktigt försäkra dig att så är
och badja dig att hädanefter betrakta
mina önskningar såsom absolut beroende
af dina.»
Erik Sparres beprisade filosofi skulle
dock snart ställas på ett hårdare prof.
Han visar sig blott alltför klok och
ståndaktig, när han äfven den gången låter
Stina Lillies önskan råda och beröfvar
sig själf ett enastående tillfälle att sätta
in sin kraft i fäderneslandets tjänst.
Fredagen den 26 november, då Erik
Sparre återvände hem efter ett besök
hos Stina Lillie, ville hans svärfar tala
med honom. Efter-en i nådiga ordalag
hållen inledning visade excellensen sin
måg en skrifvelse från Magnus
Stenbock till herrarna i
defensionkommissio-nen, afsänd från Malmö den 19
november. Skrifvelsen gick ut på att Magnus
Stenbock önskade dela kommandot
öfver skånska armén med Erik Sparre i
egenskap af general löjtnant,* och han
uttryckte sin önskan i mycket ifriga och
för Erik Sparre smickrande ordalag, med
hemställan till herrarna att söka förmå
honom att åtaga sig uppdraget.
Detta förslag gaf Erik Sparre mycket
att tänka på. Dels var han ej fullt på det
klara med motiven till att Magnus Stenbock
valt just honom och misstänkte att hans
egenskap af måg till Fabian Wrede,
chefen för finansförvaltningen, haft ett visst
inflytande därpå; dels ryggade han nu
tillbaka för en uppgift, som skulle kräfva
hans intresse helt och uteslutande.
»Säkert är», skrifver han sent på natten till
Stina Lillie, »att många af dem, som
göra mig den äran att eftersträfva mig,
räkna på att deras egna affärer
därigenom skola taga bättre fart hvad finan-
* Tydligen icke i stället för utan jämte
Burensköld, som han redan i ett tidigare bref
utbedt sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
