Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Björnstjerne Björnson. Af John Landquist. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BJÖRNSTJERNE BJÖRNSON
299
själf förvandlade människorna så att han
vardt deras rätte man. På alla punkter
förnyade han det Wergelandska
programmet och bragte den af honom blott
siade utvecklingen till slutgiltig seger.
I mer än ett halft århundrade var han
suggestionens och initiativernas
centralbatteri för hela landet. Han var
saganatten som sänkte drömmarna öfver
Norges jord. Han var härföraren i tusen
fälttåg. I nästan allt han företagit för
att väcka och lyfta nationen har han från
begynnelsen haft folkopinionen mot sig
för att inom kort eller slutligen se den
bruten, öfvervunnen och lycklig på sin
sida. När jag tänker på den blonda
studentynglingens första nationella
tidningsfejder i de soliga ungdomsdagarna,
rinna mig ovillkorligt i minnet hans egna
ord (i opsang for det forenede Venstre)
Begynder som en susen i kornet sommerdag
og voxer til en brusen gjennem skovenes tag.
Som teaterkritiker började Björnson
sin första fejd för den nationella konsten.
Han fordrade att få höra det norska
språket från scenen, och öfver det fåtal
duktiga men mer eller mindre åsidosatta
norska skådespelare och skådespelerskor
som redan funnos skref han inträngande
och uppmuntrande kritiker. När intet
hjälpte och teatern inkallade ännu en
trupp danska skådespelare, värfvade
Björnson ungdomen till en sammansvärjning,
och hvarhelst de trädde fram på scenen vid
sin premiär hälsades de af hundra
— och nästa kväll af 600 —
hvissel-pipor. Det väckte naturligen en oerhörd
skandal hos alla rättsinniga och
besinningsfulla medborgare. Björnson blef
varg i Veum i den anständiga pressen
och societeten, och han fick första gången
känna en fientlig folkopinions tryck öfver
sig.
Då kom det skandinaviska
studenttåget 1856 som en befrielse, och den
illa beryktade bråkmakaren inskeppade
sig bland de andra glada kamraterna på
fartyget, som genom Öresund, där det
danska skeppet kom till, via Kalmar
styrde mot Uppsala. Sol öfver haf och
långa stränder, ungdomens sjungande
skaror på däcket och det förenade
Nordens framtid blå som sommardagen, ty
ungdomen bar förbundets sol och seger
i sina hjärtan! »Jeg stod i stavnen og
holdt lange taler, hvori jeg sagde saa
dejligt som jeg vidste, alt det der
strømmede paa mig fra stranden vi sejlede
ind imod d. v. s. jeg holdt talerne for
mig selv og undrede mig selv paa, om
jeg skulde faa mod til at holde en af
dem i Kalmar. Men i Kalmar kom jeg
ikke længere end til talerstolens trin;
men der sad jeg ogsaa næsten den hele
tid med det stille symbol i mig selv:
til trinet er du kommet.» Och i
Stockholm »sad jeg som for i Kalmar på
talerstolens trin og svor i mig selv, at
ogsaa jeg vilde blive taler, for dette
var altfor dejligt.» Och när han satt
på fartyget, som skulle föra tåget vidare
till Uppsala »og aftenens sol forgyldte
Ridderholmskirkens tag og spir og al
staden bagover, og menneskeflommen
foran viftede med hvide lommetørklæder,
flere tusind paa en gang, og hurraerne
bruste — da blev det for mine öjne
til en begeistringens levende fos,
lommetørklæderne var det hvide skum som
fossen i sin kraft kastede op mod
luften, hurraerne dønet af dens mægtige,
pragtfulde fald i alkjærlighedens
opslagne verdensfavn. Alt, alt var
storhed og sol; med blomsterne i mit fang
og synet og synerne foran mig, bad jeg
i bøn til Gud om jeg maatte faa blive
digter! Og saa gjorde jeg mig selv det
løfte, at naar jeg kom hjem, vilde jeg
hive alle aviser overbord og atter prøve
om jeg ikke var digter; thi jeg havde
prøvet det før. Nu kom, syntes det mig,
med nyt liv nye evner.» När han kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
