Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Stockholms musiklif. Vårsäsongen 1910. Af Andreas Hallén. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS MUSIKLIF 325
Leo Blecks förutnämnda enaktsopera
»Förseglad): uppfördes den 12 maj
tillsammans med Aug. Söaermans sedan
föregående repriser bekanta legend »Hin ondes
lärospån», jämte ett litet
balettdivertisse-nient af den alltför vanliga sorten. Blechs
namn är för vår svenska publik hitintills
alldeles obekant. Han har förut
komponerat en komisk enaktare »Das war ich>,
uppförd i Dresden 1902, och en sagoopera
»Alpenkönig und Menschenfeind», och är
sedan något år tillbaka hofkapellmästare
vid hofoperan i Berlin.
Texten till »Förseglad» är en af
musikskriftställaren R. Batka gjord
bearbetning af Erus Raupachs lustspel »Der
ver-siegelte Bürgermeister». Blechs musik
uppvisar ej något som påminner om det nu i
Tyskland förhärskande originalitetssökandet,
men hans uppfinning är karaktäristisk såväl
för personerna som för de komiska
situationerna i lustspelet. Hans orkester är
mycket polyfon och klangskön, och han
»meistersingert» på ett både intressant och
vitsigt sätt, utan att därför behöfva
beskyllas för tydliga reminiscenser. Han har
med sin lilla enaktare gifvit en god
fingervisning i hvilken stil framtidens komiska
genre bör hållas.
Den 17 maj började den
fransyskt-amerikanska sångerskan Yvonne de Treville
ett gästspel i operorna Bohéme, Traviata,
Mignon, Faust samt Romeo och Julia. Hon
är redan bekant för operapubliken sedan
1903, då hon fick tillfälle att uppträda i
»Lakmé», hennes egentliga glansroll och
hvarigenom hon då kunde visa all den
tekniska skicklighet, som företrädesvis är ett
utmärkande drag för hennes konstnärskap.
Konsertsäsongen har varit mycket liflig
och bjudit på åtskilliga intressanta
öfverraskningar. I början af februari
presenterade sig en ung spanjor Joan Manen
såsom mycket framstående violinist,
uppvisande en gedigen föredragskonst af
klassiska kompositioner, men ännu mer en
smidig och fulländad teknik i rent
virtuosa bravurnummer. Han gaf fem
konserter för utsålda hus och blef genast
publikens förklarade gunstling. Men
publikens bevågenhet kom nästan i lika hög
grad hans ackompanjatör, fröken Riva
Franco till del, som visade sig vara
desslikes en god solist i klaversoli af Scarlatti,
Bach, Zanella, Chopin m. fl. Hr Manén,
Fot. E. Hoh]enberg, Köbenhavn.
CONRAD NORDQVIST.
som uppgifves vara född 1883 i Barcelona,
kom 1904 till Berlin och väckte därstädes
stor och smickrande uppmärksamhet, fick
1908 sin opera »Acte» uppförd på
hofte-atern i Dresden, och i likhet med hr
Peterson-Berger har han själf diktat texten,
— därtill på tyska språket.
En annan mycket ung violinist Franz
von Vecsey, ungrare till börden, gaf tre
konserter, mycket fåtaligt besökta, ehuru
den unge mannen helt visst var värd lika
mycket beaktande som hans förutnämnde
kollega, och han äger redan en mästerlig
teknik och föredraget af olika stilriktningar
visade redan en konstnärlig mogenhet, som
tyder på en mindre vanlig musikalisk
begåfning.
I januari gästades Stockholm återigen
af den berömda Brysselkvartetten, som
gaf tre konserter för fullsatt salong.
På operan har under vårsäsongen gifvits
tre symfonikonserter under hr Järnefelts
ledning, på hvilka framfördes flera nyheter,
såsom Symfoni Nr 2 i D dur af Sibelius,
Max Schillings melodramatiska musik till
Wildenbruchs »Das Hexenlied», hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
