Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Edward VII. Af C. J. Engström. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
C. J. ENGSTRÖM
Hans fader var en frukt af det tyska
bildningsidealet, sådant det kom till
inflytande vid århundradets midt och ännu
gäller på sina håll — hvarför måste vi
alltid se Mendelsohn för vår inre syn när
vi föreställa oss det? Ett mycket
vackert ideal, humanistiskt och humanitärt,
romantiken redan förtätad till en
begynnande otvetydig jordiskhet, med en sund
men själfförlåtande insikt om sina
tidigare utsväfningars hälsofarlighet,
konungadömet med en motsvarande inre
öfverlägsen syn på sina nyss frånkomna
absolutistiska böjelser, Antigone på
originalspråket som högre sällskapsspektakel
och typen der gebildete Fürst som en
af rollinnehafvarne med förståelse icke
blott af antiken som Fredrik Wilhelm
den fjärde utan i motsats till honom
också af »tiden», denna evinnerligt
besvärliga tid, som alltid är så svår att komma
till rätta med, förmåga att se och söka
alltets harmoni i allting och att själf vara
en del däraf med allsidiga intelligenta
utsikter från den ena brädden af
bildningens haf till den andra: filosofi, musik,
diktkonst, statskonst, krigskonst och
framför allt filantropi. Prinsen-gemålen var
utan tvifvel en begåfvad och sympatisk
man. »Han är», skrifver den unga
drottningen om sin make, »en fullkomlig
människa i alla afseenden, och min
innerligaste önskan är att vår lille son måtte
bli lik honom både till kropp och själ.»
För att uppnå detta mål ansträngde man
sig under långa tider med att utleta de
rätta uppfostringsmetoderna för en
blifvande konung af England. Och sedan
dessa väl voro funna, tog det icke mindre
tid och möda att utarbeta det rätta
systemet på grundvalen af de riktiga
principerna. Värfvet utfördes af härskarparets
förtrogne vän baron Stockmar med all
den samvetsgrannhet hvarför hans tyska
härkomst borgade. Han hade att stödja
sig på ett af fadern mycket uppskattadt
inlägg i frågan, en anonym skrift som
utkommit några år förut: »Who Should
Educate the Prince of Wales?» Under
tiden befann sig prinsen i Sarah lady
Lytteltons moderliga vård. Denna dam
var syster till fru Gladstone. Ur hennes
hägn öfverantvardades han till dem som
hade att verkställa den riktiga
tillämpningen af det riktiga systemet på de riktiga
grunderna. Han var då åtta år gammal.
Han lyckades som sagdt öfverlefva
denna fullkomliga uppfostran. Men furst
Metternich finner honom, som naturligt
är, »très embarrassé et très triste»,
mycket bortkommen och mycket sorgbunden.
Hur många traktater ha ej skrifvits om
idealisk prinsuppfostran och hur många
dauphin’er och prinsar ha ej blifvit
förstörda genom tillämpningen. Hvad som
kanske mest räddade honom var något
som inte ingick i den teoretiska planen,
men som naturen själf sörjde för,
nämligen kamratskapet med syskonkretsen i
och utanför barnkammaren. I
synnerhet torde han haft ett stöd i den
manhaftiga Victoria, sedermera kejsarinnan
Fredrik, som han alltsedan behöll i
särskildt varm hågkomst. Mycket lik sin
fader blef han inte, ingen allsidigt bildad
idealyngling, men en ganska treflig ung
prins med tiden, isynnerhet sedan han
öfvervunnit sin första skygghet.
Den synes han ha kommit ifrån
genom resan i Kanada och Nordamerika
1860. Resor ingingo nämligen också i
programmet och torde ha varit dess bästa del.
Prinsen af Wales var den förste
tronföljare som i sådan egenskap besökte dessa
länder. En kinkig fråga var om han
också skulle gästa unionen, det gamla
dotterlandet som icke allenast affallit utan också
blifvit republik. Presidenten Buchanan
skref en hjärtlig inbjudan till drottningen,
och sedan den blifvit systematiskt
öfver-vägd, antogs den. Grundstenar lades,
middagar afåtos och baler afdansades i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
