- Project Runeberg -  Ord och Bild / Nittonde årgången. 1910 /
422

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Lunds domkyrka byggd af italienare. Af Johnny Roosval

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

422

johnny roosval

nedgången till kryptan, hvars hela
anordning med den ofvanför dörrbågen
påbörjade djurfrisen erinrar om ingångarna
till kryptan i S. Zeno i Verona.
Samma bandfläta återvänder å sydportalens
arkitektur och flerstädes.

De karaktäristiska odjuren, använda
som kolonnbärare, finnas icke i det
yttre af någon lundensisk portal, men väl
i interiören, i omramningarna till
sidoaltarna, hvilka omramningar f. ö. troligen
ursprungligen varit afsedda för portaler
å en rik tornlös västfasad efter italienskt
mönster, hvilken ej utförts. De utförda
små norra och södra portalerna äro
emellertid i sin rikedom på
ornamentband och ornamentdjur så slående lika
S. Micheles o. a. lombardiska kyrkors
portaler, att något tvifvel om
konstnärernas nationalitet icke kan uppstå.

Lunds domkyrkas rena korintiska
kapitäl ha ofta förvånat forskaren. De
förklaras nu lätt genom skulptörernas
italienska ursprung. Bland
ifrågakommande longobardiska kyrkor visa t.
ex. S. Giovanni in Valle i Verona väl
utbildade korintiska kapitäl å korabsiden.
Utan tvifvel komma de att spela en roll,
då det gäller att bestämma den mans
verk, som byggt Lunds domkyrka. Den
som söker kommer att i Italien kunna
sammanleta hans oeuvre, såvida icke ett
oblidt öde förstört just hans arbeten.
Undertecknads korta studier i den
monumentrika provinsen kunde endast
sammanföra bevis för det allmänna
skolsammanhanget. Detta sammanhang har
emellertid, efter hvad mig sedermera
blef bekant, redan förut framhållits af
professor Ewert Wrangel, dels i ett
föredrag å museumsmannamötet i Lund 1909
och dels vid det danska kirkehistoriske
Selskabs möte i Lund 1906. Uppslaget
hade han erhållit af den aflidne danske
arkitekten professor Ludvig Fenger.
Äran af att först ha observerat sambandet

mellan Italien och Lunds domkyrka kan
emellertid föras tillbaka ända till Karl
Georg Brunius, som verkligen också, på
ett förbisedt ställe i sin Lunds
domkyrkas historia, framkastar det antagandet
att arkitekten varit italienare. Att flera
forskare komma till samma resultat är
ju ett godt tecken på upptäcktens
riktighet, om något sådant tecken
behöfves.

I konsthistorien har den lombardiska
byggnadskonsten i allmänhet mindre
framhållits för sin rika ornamentik än
för sitt tidigt utbildade hvalfsystem.
Detta förde italienarna äfven med sig
till Lund. Enligt Brunii undersökning
voro nämligen korsarmarna (som nu ha
yngre hvalf) äfven ursprungligen hvälfda.
Man förstår att ett för denna tid i norra
Europa så sällsynt mästerstycke måste
väckt en stor häpnad och gifvit upphof
till sagor om öfvematurliga krafter
såsom kyrkans upphof, isynnerhet som i
och med italienarnas försvinnande ur
landet äfven den öfverlägsna
konstruktionsskickligheten försvann. Det var
hufvudsakligen sin ornamentik som de
hunno lära bort.

Ewert Wrangel har i sina föredrag
framhållit, att det bibehållna
arkitektnamnet Donatus klingar italienskt. Det
blir ännu mera frestande att följa hans
tanke, om man skrifver om den (i
urkunder naturligtvis begagnade) latinska
formen till den italienska — Donato eller
Donatello.

Här är nu icke tillfälle att
ytterligare belysa denna sak. Jag vill endast
peka på huru betydelsefull för hela
Sveriges och Danmarks konsthistoria den
är. Mångenstädes återfinna vi en
inverkan från Lund. Vårt noo-tal
komma vi kanske att kunna beteckna som
den »lombardiska perioden» i vår
konsthistoria. Gotland är rikt på visserligen
endast rudimentära minnen från denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1910/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free