- Project Runeberg -  Ord och Bild / Nittonde årgången. 1910 /
440

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Kvinnorna i Byrons lif. Af Karl Warburg. Med 8 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

karl warburg

bokhyllor var den hemlighet, hvaraf hon
kommit i besittning, henne synnerligen välkommen,
och hon frågade sig icke, hvad tusental äfven
de fromma nu fråga henne, om det icke vore
möjligt, att lady Byron, förblindad af
svartsjuka, misstagit sig, och om man icke, där fullt
tillförlitliga bevis för ett brotts tillvaro felas, bör
tveka något innan man griper till brännjärnet,
helst om den anklagade är död och icke kan

försvara sig. —–-Den afsky, som fru

Stowe velat framkalla, faller tillbaka på den
skadeglädje, hvarmed hon pekat på en »otrogens»
nederlag i striden mot sin lägre natur. Vi tro
att Byron framgått renad ur sina nederlag,
medan det finns sådana som framgå orenade af
själfrättfardighet ur sina segrar.

För Lady Byrons rykte var verkan
af Mrs Beecher Stowes afslöjanden
snarast motsatt den åsyftade. Alan torde i
allmänhet ha ansett inom den
litteraturhistoriska forskningen, att incesthistorien
var ihjälslagen. Man förklarade Lady
Byrons misstankar bero af möjliga
öfver-ord från Byrons sida, liksom ock däraf
att han — liksom flera detta tidskedes
skalder, Chateaubriand, Shelley o. a. —
gärna sysslade med problemen om
lidelsefull kärlek mellan syskon (Manfred,
Kain) och att hon dragit slutsatser från
dikt till verklighet.

Emellertid har på sistone frågan å
nyo kommit upp på den litterära
dagordningen, och det har skett, underligt
att säga, genom Byrons egen dotterson,
den för några år sedan aflidne lörd
Lovelace.

Anledningen var den att, tack vare
offentliggörandet af en utomordentligt rik
samling bref — Byron är en af
världslitteraturens ypperste brefskrifvare — i
den nya förträffliga Byronupplagan*, ett
lifligare intresse återväckts för skaldens
biografi, och att därvid det synts Lörd
Lovelace som om hans mormor, Lady
Byron, ej rönt tillräcklig hänsyn eller
full rättvisa.

* Redigerad af Coleridge och Prothero i
tretton band. Utgifven af Murray 1898—1904.

Han utgaf då, 1905, ett arbete Astarte,
uppkalladt efter en mystisk person i
Byrons »Manfred». I detta arbete, som
endast blef tryckt i några hundra
exemplar, mest för enskild utdelning,
återupptog han de Beecher-Stoweska
beskyllningarna mot morfadern och Augusta
Leigh och sökte framlägga bevis för dem.

Lörd Lovelaces uppträdande
därförinnan hade emellertid varit högst
besynnerligt, och han hade betett sig mycket
tvetydigt och motsägande under utgifvandet
af den stora upplagan, som han
ursprungligen gynnade, men från hvilken han
plötsligen, utan känd anledning, ostentativt
drog sig tillbaka.

Detta har bl. a. förläggaren John Murray
och utgifvaren af brefven R. M. Prothero
med klara papper bevisat i Monthly
Re-vievv 1906.

Huru som helst, lörd Lovelace, som
förut förklarat, att han icke visste den
verkliga orsaken till skilsmässan, och
som yttrat, att lady Byron måtte haft
dåliga rådgifvare, har i »Astarte» gjort
gällande, att orsaken till skilsmässan var
hennes öfvertygelse att det verkligen rådt
ett brottsligt förhållande mellan Byron och
halfsystern, och att Medora, som föddes
1814, var hennes och hans barn. Då
lady Byron genom Caroline Lamb erfarit
detta, var hvarje försoning med Byron
omöjlig, så mycket mer som Mrs Leigh,
äfven om hon icke faktiskt bekände sin
skuld, dock skulle styrkt lady Byron
i hennes tro och t. o. m. visat
passionerade bref från henne till Byron, då
denne 1819 vistades i Venedig. Åtskilliga
af de dokument, som lörd Lovelace
omtalar och åberopar rörande Augusta
Leighs bekännelse, har han emellertid
ej aftryckt — och om de voro bevisande
frågar man sig hvarför han ej tryckt
dem. Hvad angår kärleksbrefvet från
Venedig, som han meddelar, finnes det
intet bevis för att det verkligen är rik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1910/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free