- Project Runeberg -  Ord och Bild / Nittonde årgången. 1910 /
444

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Kvinnorna i Byrons lif. Af Karl Warburg. Med 8 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

444

karl warburg

Men något personligt ligger i alla fall
bakom. En replik som denna:

Min oförrätt kom öfver dem mig älskat,

dem själf jag älskat mest;

min famn en snara var

tyder på att Byron ansåg, att förbannelse
följde med hans kärlek. Redan Minto fann
i »Astarte» en ny uppenbarelse af
»Thyr-za». Edgecumbe häfdar också med
bestämdhet, att Astarte innebär en erinran
om den då sinnessjuka Mary Chaworth.
»Astarte liknar», säger han, »Augusta
Leigh ungefär lika mycket som ett berg
liknar en höstack». Äfven om man ej i en
af replikerna vill finna anspelning på den
blodskam, som rådde mellan Byrons och
hennes släkt, synes dock allt tyda på
att Astartes vålnad — »ej död, ej
lefvande» — är inspirerad af tanken på
den olyckliga slottsfrun från Annesley,
som vid denna tid var gripen af ett
temporärt vansinne. Byron hade förut
haft känslan af att allt, som han älskade,
var koradt af döden, nu hade den han
älskat djupast träffats af »ej döden,
men dess yngre broder», för att tala
med Tegnér. Byron kände sig stå som
ett ensamt träd.

Det finnes f. ö. ett parallelställe till
»Astarte». I poemet »the Dream», som
han, såsom nämndt, likaledes skref i
Schweiz och där han bl. a. varmt
skildrat sin ungdomskärlek till Mary, har han
ock anspelat på hennes sjukdom.

Hans själs utvalda — O, hur djupt förändrad
som genom sinnessjukdom! Hennes ande
var flyktad från sitt hem, och hennes öga
ej hade mer sin egen glans, ty blicken
var ej af denna världen. Hon var drottning
i ett fantastiskt land, och hennes tankar
förmälde egendomligt skilda ting
och syner som ej fattas, ej beröras
af världens blick. De voro hennes vänner,
i anden rymmes mycket större vansinn,
ty fruktansvärd är vansinnblickens gåfva.
Hvad är det annat väl än sannings fjärrglas,
som kläder fantasiens bländverk af,

som bringar nära splitternaket lif

och gör den kalla verkligheten alltför sann.

* #

*



I Italien knot den biltoge lorden
nya kärleksförbindelser, vid hvilka jag
icke närmare skall dröja. De voro af
mera ytlig art, med undantag för en.
Visserligen förete hans venetianska
förbindelser med Maria Segati,
köpmanshustrun »med antilopögon och röst som
en luta» och med den mörkögda,
högväxta, vilda och duktiga bagarfrun
Margareta Cogni drag af intresse. Men
de voro dock simpla, alldagliga
kärleksäfventyr. Däremot var hans förbindelse
med den unga ravennatiska grefvinnan
Teresa Guiccioli af betydelse för hans
sista tid. Han hade gjort hennes
bekantskap i april 1819. Hon var då tjugu
år, dotter af en ravennatisk adelsman,
hennes make var 60 år, och hon var hans
tredje hustru. Det var ett
konvenansparti utan kärlek. Och enligt italiensk
sed eller osed hade snart sagdt hvarje
italiensk dam af värld någon tillbedjare,
någon Cicisbeo. Byron blef Teresas, och
snart blef förhållandet dem emellan
intimt. Mannens uppträdande var
egendomligt. Till en början synes han
egentligen intet haft emot förhållandet; ja
han lät t. o. m. Byron hyra våning i sitt
hus i Ravenna, sedan han blifvit
dit-kallad af familjen för att med sin
närvaro återväcka den insjuknade grefvinnan
till lif och hälsa. Byron lade sig också
ut hos sina vänner i England för att
grefve Guiccioli måtte bli engelsk konsul,
något som icke lyckades.

Sedan synes grefven, vare sig af ena
eller andra skälet, hafva ändrat taktik,
och det slutade med separation
mellan makarna; Teresa flyttade hem till
sin far.

Hennes förhållande till Byron var,
om det än icke håller stånd inför en
högre moral, i många afseenden sym-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1910/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free