Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Koloristiska kriterier. Af Klas Fåhræus. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45°
klas fåhræus
nästan alla de öfriga. Ty utan en ren
och blommande kolorit kan man ju icke
träffa köttfärgen, den minsta förskämning
verkar ohälsa. Att icke heller en
fullständig palett kan undvaras för
karnationens i rödt och gult med blåa ådror
och gröna skuggor skiftande spel — är
säkert. Tonfärgens svåraste problem är
att måla en blyg skönhets rodnad. Och
de ömtåligaste af alla glansdagrar äro
de, som återkastas från huden.
Sedan gammalt har det därför i
ateliererna gällt som en själfklar sanning,
att den pensel, som väl träffar den
nakna kroppens färg, är ett strå hvassare än
sina kollegor. Möjligen kunde en
Botticelli ha godtagits som kolorist om icke
gråpapperskarnationen i hans
Venusbil-der ställt honom flera trappsteg lägre.
Och själfva Velazquez blir här ett fjät
efter den venetianska konsten, då t. ex.
det nakna i Vulkans besök hos smederna
är väl tobakstorrt återgifvet.
Priset i detta fall ha Tizian och
Rubens broderligt delat. Och detta på
så vis att Rubens, som hade för sed att
färdigblanda färgerna på paletten och
därefter utan någon inborstning flott pålägga
dem på duken, måhända nått det högsta
i frågan om ytan. — Mera på djupet
gick# Tizian med en omständlig metod,
i det han först tycks ha målat en ecorchée
af kompositionen i någon grundfärg;
sedan tillade lokalfärgerna och sist
fulländade med en öfverhud af skuggor och
glansdagrar. Medan hos Rubens den
pärlemorskimrande karnationen därför
stundom kan närma sig det skalaktiga,
verkar den hos Tizian alltid luckert
inarbetad. Och särskildt är han berömd
för sitt oöfverträffade sätt att i köttet
in-måla den solglöd, som i Italiens klara
luft mindre synes komma utifrån än
bunden af föremålen själfva utstråla ur
deras inre.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
