Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Anteckningar om Nicodemus Tessin d. y:s första resa i Italien. Af Osvald Sirén. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562
OSVALD SIRÉN
blefvo hans förebilder. Han hade
tillräckligt kunskaper, själfständighet och
skaparkraft för att ta ut det väsentliga
ur de mönstergifvande storverken och
omsätta detta med hänsyn till helt nya
omgifningar och nya praktiska ändamål.
Men den andra viktiga
omständigheten för Nicodemus Tessin d. y:s
utveckling till den störste nordiske italienaren
utgjordes naturligtvis af hans långa
vistelser i Italien, framför allt i den dåtida
italienska konstens hufvudort: Rom, samt
af hans personliga lärjungeförhållande
till framstående representanter för en
öfvervägande klassicistisk riktning inom
den italienska arkitekturen. Enligt sin
egen uppgift har Nicodemus Tessin d. y.
inalles vistats omkring 12 år i utlandet,
och af denna tid torde åtminstone två
tredjedelar tillbragts i Italien. Den
återstående tredjedelen af nämnda tid
fördelar sig hufvudsakligen på Paris och
London, men dessutom har Tessin
besökt flertalet tyska och österrikiska
furstestäder samt andra orter i de germanska
länderna, hvilka hade namn om sig att
äga några konstnärliga sevärdheter.
Tessin har öfverhufvud rest och sökt stoff
för sin bildningshåg på olika platser i
Europa med en uthållighet och en
förmåga af expansivitet, som verka rent
moderna. Dock var resandet på hans
tid ingalunda en så enkel och lättvindig
sak som i våra dagar; det gick
långsamt och medförde uppoffringar ej blott
af tid och arbetskraft, utan äfven af
lifvets vanliga bekvämligheter, ja, stundom
strapatser af rätt allvarlig art (som äfven
Tessin synes varit utsatt för). Men å
andra sidan gaf det naturligtvis mera
tillfälle till eftertanke och tid till anteckningar
än våra dagars »Expresse internationale»
medgifver. Om resenären hade ett
tillräckligt andligt bagage med sig, så kunde
detta jämförelsevis långsamma
samfärdselsätt blifva en vinst för honom sna-
rare än en förlust, ty han fick tillfälle att
ordna och utarbeta sina intryck under
vägen, och han kunde därvid ofta ge dem
en form, som gjort dem värdefulla äfven
för eftervärlden.
Tessin var en synnerligen noggrann
och uthållig antecknare. Han har fört
dagböcker under flera af sina resor,
journaler, i hvilka vägsträckor och hotellpris
annoteras med samma omsorg som
besök hos konstnärliga och furstliga
celebriteter (i resornas syftemål ingick äfven
såsom ett viktigt moment anknytande
af personliga förbindelser med förnämt
folk). Byggnadsverken beskrifvas i
allmänhet ytterst knapphändigt och lika
mycket med hänsyn till praktisk
användning som med hänsyn till deras yttre
gestalt och formella skönhet. Taflor,
skulpturer o. dyl. likställas med vapen
och antikviteter af allehanda slag. Huru
omfattande Tessins bildningsintressen
voro, och huru Baedekersartade han önskade
göra sina resejournaler, framgår föröfrigt
bäst af följande inledning till hans första
anteckningsbok:
»Memorial wass ins gemein beij
besichti-gung eines gantzen landes zu observiren:
i. Die Qualität und Beschaffenheit des
Landes. 2. Die vorigen und jetzigen Sitten und
Gebräuch. 3. Der Reichtum und Vermögen.
4. Die Macht. 5. Die Policeij. 6. Die
Religion. 7. Die Herrschafft. 8. Die vornemsten
Ge-schlächter.
Wass in Specia beij eines jeden vornehmen
Stadt in acht zu nehmen:
i. Der nahnie und wer sie hat bauen lassen.
2. Die Herrschafft, wer sie gewesen und noch
seij. 3. Der Situs, ob sie auff dem Berge oder
auff der Ebene. am Meer . . . gelegén. 4. Ob
es schöne Gegendt herum habe . . 5. Die
Lufft. 6. Die Fortification . . 7. Die Heusser
undt Einwohner von Adel und Bürger,
materie der Heusser, woher sie gebracht, die
Archi-tectur, die grösse undt Schöne ausswendig und
einwendig, ob sie schwer zu bauen; die gassen,
ob sie ordentlich bereitet; die Canal; woher
sie geführet, ob sie aussgemauerte brücken
dar-über, ob es viel leere Plätze habe, die Märckte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
