Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Anteckningar om Nicodemus Tessin d. y:s första resa i Italien. Af Osvald Sirén. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTECKNINGAR OM NICODEMUS TESSIN D. Y:s FÖRSTA RESA I I TALIEN 563
der Rath, Zunffte, Fleischheusser undt
Brunnen. 8. Die Kircken. thürme, Kloster o. s. v.
9. Der Fürsten Palatia, Ställe, Theatra,
Ball-heusser, Wirtzheusser, Zeugheusser, deren
Materia, form, grösse, ornat ein- undt ausswendig,
köstlichkeit, menge des Geschützes, undt
rüst-ung, seltsambgkeit derselben. 10. Antiqvitäten
und denkwürdige Geschlächter. 11. Die
Religion. 12. Das geistliche Regiment, einkommen
desselben. 13. Das weltliche Regiment . . . .
14. Die Consuetudines, sältzame Gebräuche und
Kleijdung. 15. Einkommen und aussgaben . .
Massen oder Jahrmärckte, ob die Nahrung in
Ackerbau, Kauffmanschafft, oder Handtwerken
bestehe. 16. Die Kriegsmacht, und ob die
Stadt volckreich. 17. Leute so in allerhand
Kiinste excelliren.
Man kan förstå, att en ung man på
19 år, som under sin första utrikesresa
ville iakttaga allt detta, icke kunde få
tillfälle att fördjupa sig i några mera
omfattande beskrifningar af de
byggnadsverk, som han studerade under de korta
uppehållen på raststationerna, innan han
anlände till slutmålet: Rom. Särskildt
måste iakttagelserna blifva flyktiga och
ofullständiga under den första resan, då
ynglingen var tämligen oförberedd på
hvad han gick till möte och icke hade
någon Baedecker eller »Cicerone» i sin
hand, endast den gamle Marchese
del Monte vid sin sida: ett stöd som
kunde vara värdefullt nog i praktiska
frågor, men knappast af någon betydelse
vid studiet af konstverken. Under sina
senare resor till Italien, 1687 och 1690,
var Tessin en betydligt mognare och
säkrare iakttagare, han hade lättare att
skilja mellan det som borde ses och det
som kunde lämnas åt sitt värde, och han
koncentrerade medvetet sina
beskrifningar på saker af öfvervägande
arkitektoniskt intresse.
I detta sammanhang vilja vi
emellertid endast lämna några upplysningar om
Tessins första resa till Italien,
hufvudsakligen hämtade från ett par af hans
dagböcker samt några af de bref, han skref
till de hemmavarande kort efter sin
ankomst till Rom 1673.
Äfven med denna inskränkning af
ämnet erbjuder sig ett material, som är
mera omfattande än att det låter sig
fullständigt utnyttjas i en kort uppsats.
Tessin har nämligen själf varit angelägen om
att ingenting af hvad han upplefvat på
främmande ort skulle förgätas. Han har
i korthet annoterat det mesta i små
böcker inom starka pergamentspärmar, och
genom sina bref till fadern, Nicodemus
d. ä. samt efter dennes död (1681) till
modern har han delvis utfyllt den ram,
som bildas af anteckningsböckernas torra
fakta. På äldre dagar, sedan han
blifvit en af de ledande personligheterna
inom politiken likaväl som inom konsten
och af krigarkonungen hugnats med de
största utmärkelser, affattade han
dessutom en kort öfversikt af de märkligaste
händelserna i sitt lif, synbarligen med
tanke på att en sådan skulle kunna tjäna
till ledning för en framtida
häfdatecknare. Denna återblick är skrifven på
svenska; den är gjord vid en tidpunkt, då
fosterlandets språk slutligen blifvit hans
naturliga idiom. Men det drog länge
om, innan så blef förhållandet. i sin
ungdom och ännu vid mogna år använde
han sig helst af plattyska, det språk
som talades i hans föräldrahem, och på
hvilket han inhämtat sin första
konstnärliga undervisning af fadern,
rådmanssonen från Stralsund. Efter att ha vistats
längre tider i Italien och Frankrike,
synes han emellertid lärt sig att tämligen
fritt behärska äfven dessa länders språk,
och han använder dem delvis i st. f.
plattyskan vid beskrifvandet af
förhållandena i de olika länderna.
Skildringarna bli naturligtvis härigenom mera
lefvande, författaren får in en del
vändningar och uttryckssätt, som äro
särskildt betecknande för den miljö, i hvilken
han befinner sig. Och äfven om den gra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
