- Project Runeberg -  Ord och Bild / Nittonde årgången. 1910 /
636

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Jul. Af Erik Brate. Med 4 bilder af Gunnar Hallström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

erik bråte

636

invictus och sedermera för Kristus. Om
man räknar med denna oriktiga
beräkning af vintersolståndet, som kan antagas
hafva bibehållit sig hela medeltiden på
samma skäl som den uppkommit, skall
vintersolståndet skrida 12 datum tillbaka
för att uppnå 13 dec., och detta
inträffade c. 1474, hvilket synes vara en
mycket passande tidpunkt för
Lussi-fes-tens uppkomst.
För-modadt sammanhang
af namnet Lucia med
lat. lux »ljus» kan ju
då vara orsaken till
att Lussi smyckats
med en krona af ljus.
Om vid denna tid
Lussi-dagen sålunda
blifvit en »lilla jul»
genom att vissa om
julen påminnande
seder knutits vid
densamma, så torde
alltjämt dessförinnan
årets längsta natt i
samma trakt hafva
ansetts som den tid,
då de döde gästade
sina ättlingar.
Flerstädes i norden lär
14 dec. af allmogen
hafva kallats
»modernatten»,* hvilken benämning ju är
densamma som af Beda anföres för
julaftonen och äfvenså bör förklaras som
natten för de hädangångna
ättemödrarnas besök, men denna uppgift beror
måhända på missförstånd och härrör
frän Bedas ord.

Då emellertid Lucia (Frau Lutz) i
hvit dräkt på luciadagen uppträder äfven
i Baiern och de tyska delarne af Böhmen,
har festen kanske där uppstått c. 1234
och förts till Sverige af studenter, som

* N. Hammarstedt, Lussi, s. 11 i Medd.
fr. nord. mus. 1898.

lärt känna den vid det 1348 grundade
universitetet i Prag.

Tille** framhåller emot antagandet
af en fest vid vintersolståndet hos de
germanska folken, att dessa aldrig ägt
några egna ord för solstånden och
således icke lagt märke till dem och att
då omsider som öfversättning af lat.
solstitium åtskilliga ord uppkomma,
sådana som det tyska
Sonnenwende, dessa
endast användes om
sommarsolståndet. I
afseende på
sommarsolståndet är Tilles
framställning utan
tvifvel riktig, men för
vintersolståndet hafva
de germanska folken
ägt ett gammalt
uttryck, nämligen just
ordet jul.

Af ordet jul hafva
många härledningar
framställts: Kluge
anser, att det betyder

» vinterstormarnes
tid», Bugge »en
religiös glädjefest»,
Brugmann och
Schrader »den mörka
tiden», och hvar och
en af dessa forskare sammanställer ordet
med olika ordstammar, hvarför jag ju
icke här kan göra reda. Det synes mig,
att Bilfinger här valt den riktiga
ståndpunkten att tills vidare anse fruktlöst att
söka efter ordets härledning och därför
blott hålla sig till hvad Beda meddelar
om dess betydelse. I sin redogörelse
för anglernas månader upplyser Beda, att
både december och januari hafva namnet
giuli och förklarar detta så, att dessa
månader hafva sitt namn» af solens vänd-

* Yule and Christmas k. 7.

T|UGONDAG-KNUT
ÄRjULEN 3LUT

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1910/0698.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free