Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Julskymning. Af Maria Jouvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
julskymning
Af MARIA JOUVIN
rande, hoppande bäck, förbi elegiskt
susande asp och björkdungar, som skarpt
rodna under höstsolens brandfärgade sken,
förbi en i ljus grönska saftigt växande
glänta, där några rödbrokiga kor idissla
med slutna ögon — då på en gång
landskapet rifves itu. Med våldsam hand
rifvas de tjusande idyllerna undan,
trasiga, nakna klippblock storma mot skyn.
Man är in på gråberget, och en svart
och hotande grufva öppnar sig i
graniten. Ett af årstider, väder och vind
svärtadt bjälklag skjuter ett virrvarr af
uppfordringsverk, hissbalkar,
plankställningar och vaskhus in i den svala, blå
luften. Vid sidan i det mörka
granhul-tet röker milan, som bränner kol till det
oansenliga maskinhuset.
Men vägen stryker förbi, skjuter
genom en unken hålväg af skymmande
hassel och rönn — och dalen öppnar
sig, fri och ljus, med åkerfält och
klöf-vervallar i sviktande, gungande vågor.
Följer man den som blåeld
flammande linåkern, kommer man utmed en
gångstig i själfva åkerjorden öfver en bro
lagd öfver en uppdämd bäck och
uppför ett backfall, som tvärt skäres af en
tät häck. Och här uppe inträffar
detsamma som nyss inne i skogen; innan
man hunnit tänka, stöter man på öfver-
AR MAN lämnat den tråkiga
närikesslätten med dess
omgärdande magra skogar och
ödsliga vattendrag, och
kommer uppåt bergen, som stå skyltvakt i
det kärfva landskapets ytterlinje, blir
allt med ett förvandladt. Särskildt är
norra bergslagen fullt af tjusande idyller
— det böljande och mjuka landet —
växlande i blånande vatten, dunkla,
djupa granskogar, smäktande löfdungar af
susande asp och björk i undersköna
dalgångar. Här är skogsbärens
honungsland. I hösttiden lyser det svart af odon
och blåbär på alla tufvor, och
högsommaren prunkar med härliga smultron på
åkerrenarna och hjortron på myrarna i
skogarnas djup. I det höga gräset
gömmer sig det fläckiga nyckelblomstret och
kärleksörtens feta blad. Och
kumminörtens fina blomflockar vagga i vinden. I
dalarna breda sig täta sädesfält, och
linåkrarna följa i böljande blått
dalgångarnas vågformiga sluttningar.
Dalarna smalna af och förlora sig
inåt de kullriga, icke höga bergen.
Emellanåt skog, kring sjöarna bygd. I
skogarna många gömda vatten, torp,
kreatursbeten, aflägsna fisken, och grönskande
stigar som visa böndernas vintervägar.
Man går en sådan stig, förbi en glitt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
