Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Gustaf Fröding: Efterskörd. Af Olof Rabenius. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF FRÖDING: EFTERSKÖRD 11 i
GUSTAF FRÖDING. BYST AF CARL ELDH (1908).
intresse är vidare »Förmyndarmänniskan»,
hvari F. satiriskt framställer
härskarnaturens inre och yttre skapnad.
I »Skuggans land» har han gjort en
pessimistisk skizzartad skildring af sitt
sollösa, töckenhöljda fosterland, hvars
klimat också sätter sin prägel på folksjälen.
Icke utan finhet leder skalden här ut sin
karaktäristik i nationallynnets särdrag och
nyanser. »Själfva lasterna äro dåliga
häng-sjukdomar, icke den varmblodiga lidelsens
öfverdrifter . . , Glädjen är en sömnig,
själf-ironisk galghumor, icke ett sorgfritt
välbehag.» Af de estetiska uppsatserna
»Naturalism och romantik» samt »Om
humor» visar den förra författarens klarsynta
uppfattning om nämnda riktningars väsen
Ord och Bild, 2o:e årg.
och innebörd — romantiken framställes
som poesins själ och Zola som
romantiker, som med sin fantasirika omdiktning
af verkligheten principiellt skiljer sig från
all flack och andefattig realism — och den
senare tolkar väl ensidigt men med det
känsliga förstående, som man kunde vänta
hos den humoristiske diktaren, humorns
skaplynne som en försonande sympati
inför mänskliga laster och svagheter. Åt
sin föregångare som folklifsdiktare Fredrik
på Ransätt gör Fröding i en ursprungligen
för Ord och Bild skrifven uppsats all heder
och skildrar därefter beundrande, ehuru ej
skönmålande, Robert Burns’ lefnad och
skaldskap, som han belyser med en serie
öfversatta visor. I »Strindbergs lyrik»
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
