Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från Stockholms teatrar. Af Carl G. Laurin. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN STOCKHOLMS TEATRAR 157
nernas kraftiga örfilar, och när Kasper
med sin påk utdelar allmän
rammel-buljong, hör man mest de yngstas
förtjusning. Ar det ej något hvilsamt med
en sådan där gammal hederlig komedi?
Det är något så klart och handgripligt
i alla dessa situationer, och då man
ser in i Jeppes och Nilles stuga, känner
man att det hedervärda paret på sitt
vis omfattar läran om harmonia
præs-tabilita, om de också finna sin känsla
bäst uttryckt i Kingos gamla psalm,
som man har svårt att läsa utan rörelse:
;»Lad Landet dejligt staa af Frugt og Grøde,
Lad Sandhed Fremgang faa og Retten mode,
Gud give mig min Del med alle andre
Intil jeg hos min Grav
Nedlægge skal min Stav
Og heden vandre.»
Som en stridshäst frastande och
sparkande bakut kommer Erasmus in
i det stilla bondhemmet. Herr de Wahl
gnäggar kanske litet för mycket men
sparar åtminstone ej på krafterna. Han
borde ha talat tydligare, men i alla fall
var han valpaktig och själfberusad på
det mest dråpliga vis, och hvilken skulle
ha gjort rollen lika bra? Herr Riego
skammer sällan bort någon roll, och
hans klockare tål visserligen ej
jämförelse med Olaf Poulsen, men var ett
godt arbete. Det samma kan sägas
om herr Personne, som verkligen
gjorde något roligt af fogden Jespers
fjolliga men helt säkert af Holberg på
kornet träffade världsförklaring. En
käck friskhet låg öfver herr
Cederborgs Jakob. Det är en riktig
pröf-vosten att vara naturlig bondpojke på
scenen, och Jakob skumpade omkring så
innerligt belåten som en ung stut på en
klöf-veräng. Att en konstnärinna af fröken
Åhlanders .rang skulle få in den rätta sancta
simplicitas hos Nille är naturligt. Man
tycker riktigt om henne, när hennes tårar
börja flöda, då hon tror att den lärde
sonen tillplattats af klockarens latinska
galli-matias.
Det skulle ej förvåna mig, om en
teaterchef, i synnerhet en som varit framstående
kritiker, skulle, liksom det berättas om ett
kinesiskt helgon, afböja alla interviewer
genom att under sju år med sammanbitna
tänder sitta och stirra på en mur. Jag
förmodar att en teaterdirektör, likt konselj-
Fot. Atelier Jæger
ANDERS DE WAHL SOM ERASMUS MONTANUS.
presidenten f. d. antimilitaristen-socialisten
Briand och excellensen f. d. verkställande
direktören Lindman, tycker, att världen tar
sig helt annorlunda ut i fågelperspektiv än
i grodperspektiv, och att de i sin örnflykt
mot solen i alla fall generas något af de
gamla grodvännernas kväkande. Deras
fiender äro dem ej heller tacksamma om
ministrarna genomföra de anarkistlagar eller
radikala skattereformer, för hvilka de förut
uttryckt en sådan afsmak, men som de nu
anse nödvändiga för statens bestånd. »Nu
få vi väl bara tråkiga litterära pjäser» hette
det då Tor Hedberg blef teaterchef. Så
fick han fatt i Taifun, en sådan där
vanlig succéspjäs som hvem som helst kan
göra och spela in sin million på, om man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
