Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ur bokmarknaden. Af Fredrik Böök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
FREDRIK BÖÖK
att inprägla, är bestridandet af den
psykologiska optimismen, sådan som den
till-lämpas inom statsläran och det politiska
lifvet. Uppfinnaren af denna tårögda och
mystiska kolartro på »folket» var Rousseau,
dess första konsekvens var den stora
revolutionen, och »Våld och väld» handlar ur
ett synpunkt icke om något annat än om
Rousseauanismens grundliga vederläggande
genom hundra års empiri. Dogmen om
mänskosläktets naturliga godhet motbevisas
på hvarje blad af denna historia, som visar
alla grymma och fega instinkter, som
slumra i den naturliga mänskan, och som
blott samhällskulturen förmår triumfera
öfver. Tron på folkviljan som högsta
auktoritet är mer än vansklig att
upprätthålla gentemot alla dessa vittnesbörd om
dess godtycke, nyckfullhet, fördomsfullhet,
orättfärdighet och forblindelse. Den som
icke haft tillfälle att studera Le Bons
epokgörande arbete om massornas psykologi
kan tillägna sig en del af dess resultat i
denna Laurins studie öfver den suveräna
franska folkviljans praxis. Hans skepsis
har på denna punkt den fasthet och
härdning, som måste infinna sig hos en
klarsynt och varm dreyfusard — ty Laurin är
vår svenske dreyfusard — hvilken
upplefvat den allmänna opinionens domslut i
denna rättstvist.
Men det finnes dock en punkt, där
Laurins skepticism icke synes mig ha tagit
steget alldeles fullt ut. Vissa af den
suveräna folkviljans uppenbarelseformer tvekar
den icke en minut att behandla efter
förtjänst och utan apriorisk vördnad —
såsom t. ex. den allmänna folkomröstningen
och den allmänna opinionen —, under
det att den med något större skygghet
nalkas den demokratiska parlamentarismen.
Det är i konsekvens därmed som det i
•-Våld och väld» fattas ett sjätte kapitel,
som först skulle gett titeln dess fulla relief
och Frankrikes inre historia dess rätta
signatur — Panamaaffären. Medgifvas
måste, att de historiska källorna till denna
lärorika episod i republikens historia flyta
mera sparsamt, af lätt insedda skäl, men
i Laurins verk skulle dock en fyllig
skildring ha varit ovanligt väl på sin plats.
Den skulle skänkt Boulangismen en smula
välbehöflig upprättelse, och den skulle
genom att visa den parlamentariska
korruptionen i all dess ohygglighet gifvit den
franska nationalismen en psykologisk
bakgrund, som är både nödvändig och
rättvis, och som förklarar åtskilligt äfven af
Dreyfusaffärens förutsättningar.
Och den brinnande tron på den
demokratiska parlamentarismen som summan af
all förträfflighet och rättvisa, som ett
högsta goda af absolut värde, skulle haft behof
af en sådan kalldusch. Den skepticism,
som andas genom hela denna bok, är född
fiende till allt slags dogmatism, den tror
hvarken på ofelbara auktoriteter eller på
ofelbara institutioner. Men den är dock
icke alltigenom otrogen, det framgår af
de vackra och värmande slutsidorna, den
tror på förnuft och rättvisa, på klokhet
och mod och fosterlandskärlek hos enstaka,
högt stående individer, och i dem ser den
räddarna från våld och väld. Det stora
politiska problemet blir för en sådan
åskådning icke att finna det teoretiskt »riktiga»
eller abstrakt »rättvisa» samhällsskicket,
utan att finna den statsform, som ger de
bäste och värdigaste makt och ansvar —
det problem som redan Platon grubblade
öfver i »Staten».
Till den lösningen är empirien den
förnämsta vägvisaren, och den bildade
svenska allmänheten finner en lik samling
politisk erfarenhet inregistrerad i denna
populära bok, som är mera spännande och
roande än de flesta romaner, och hvars
glädtiga, kvicka, verklighetskära, oförskräckta
och oafhängiga anda är ett utflöde af det
verkliga, odogmatiska frisinnet.
Fredrik Böök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
