- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugonde årgången. 1911 /
133

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Tegnér och religionen. Af Nathan Söderblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEGNÉR OCH RELIGIONEN

133

poeter i ämbetet: den ena sysslan kan
härför vara så god som den andra».
»Intet ämbete såsom sådant intresserade
honom, en biskopssysla lika litet som
en profession.» Man bör icke glömma,
att denna ande icke alltid hade någon
egentlig trefnad i tillvaron öfverhufvud.
Att önska honom fri från stiftçt betyder nog
till en del att önska honom fri från
jordetillvaron. Det är icke alltid sagdt, att
människohjärtats ädlaste blommor växa
upp ur den mest gynnade och önskade
jordmån. Jag tror därför med Elof
Tegnér, att flyttningen till Växiö
knappast är så mycket att beklaga för hans
skaldskaps vidkommande. Visst är att
stiftet, trots trista fakta hos biskopens
person, ingalunda var att beklaga. För
en så stark och egendomlig ande som
Tegnér tjänar egentligen hvarje material
att framvisa dess egenart, äfven om
materialet är så pass främmande som
stiftstyrelse i allmänhet och teologi i
synnerhet var för Tegnérs anläggning. Hur
grundligt Tegnér tog det med teologin,
har aldrig blifvit riktigt erkändt. Jag
ser honom sitta och öfversätta och göra
utdrag ur Winer, Miinscher, Augusti,
Rein-wald, Planck och andra och låta tolka
Bretschneiders dogmatik. Nog är det
olämpligt att spänna trähästar för
eldvagnar, såsom det har blifvit sagdt om vissa
tillsättningar i bibelkommissionen. Men
man kan bli vemodigare öfver att seen
sådan eldhäst betsla sig själf för sådana
trävagnar. Icke desto mindre är det en
tacksam uppgift — som jag måste lämna
till en annan gång — att undersöka
Tegnérs teologi och finna de
anledningar, som förde hans sympatier till de
s. k. supranaturalistiska,
uppenbarelsetrogna, rationalisterna, ät samma håll
som den hedervärde men sällsynt
prosaiske grundläggaren af den
vetenskapliga teologin i Lund, Martin Erik
Ahlman tidigare och samtidigt gick. Man

föres då in i den intressantare uppgiften
att särskilja beståndsdelarna i Tegnérs
religion, en mycket sammansatt skapelse,
såsom är att vänta nos en den
invecklade västerländska bildningens heros, som
till på köpet icke af någon rent religiös
nitälskan drefs till en medveten
koncentrering och utsöndring. Först skulle då
det från barndomen inväfda och alltjämt
fortsatta kristliga inslaget iakttagas,
hvilket af den bitande kritiken af vissa kristna
läror snarare framhäfves än tvärtom.
Till och med en så specifikt kristen tanke
som försynstron, som i brefvet till Beskow
11 febr. 1837 såsom »ett begrepp som är
utan all både filosofisk och poetisk halt»
nedsättes bredvid det ståtligare, för
konflikter och karaktärsteckning mer ägnade,
antika ödesbegreppet, får i en vemodig
utgjutelse till Franzén den 10 januari
1845 vitsordet: »I sig själf är tanken
om en försyn i detaljerna, ehuru många
svårigheter den medför för spekulationen,
dock den tröstefullaste i kristendomen».
Det är naturligtvis ett ovetenskapligt
konsekvensmakeri att i den ena eller
andra riktningen undervärdera vare sig
den kristna grunden eller andra moment
i Tegnérs religionsuppfattning, såsom
Brandes och Nyblaeus gjort åt motsatta
håll. Mycket bör skrifvas på tidens
räkning. Hur typiska äro icke den vackra
deistiska vidhjärtenheten i
ungdomsdikten »Fridsröster» och i andra uttryck för
Tegnérs Gudfadersreligion, som följa med
ända in i det sista. När Tegnér i
kristologin låter det hellenska: den evige, hos
Antigone liksom i allt ädelt, verkande
Logos nästan förtränga
uppenbarelsereligionens betoning af det historiska
momentet, kan man jämföra t. ex. Münster.

Anden i Tegnérs treenighet är
enligt prästinvigningstalet 1837 den ande,

»som rör sig i allt och lefver naturen igenom,
blommar i växande vår, klappar i helgade

bröst.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1911/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free