Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Carcassonne. Af C. A. C. Lewenhaupt. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
carcassonne i 57
NORRA FRONTEN.
guvernören flyttade sina bopålar till ett
litet palats därstädes, med glädje
lämnande det gamla kalla, dystra slottet,
hans officerare och tjänstemän insågo
visdomen i att utbyta grändernas
enformiga lif mot cigaretterna och likörerna
på boulevarderna samt hyrde sig rum
eller byggde villor i det nya Carcassonne,
vafvarna, snickarna, murarna, bagarna,
slaktarna, skräddarna, skomakarna, alla
funno det snart mer lönande att lämna
den gamla förut så säkra vistelseorten
för att öka sina inkomster samt finna
större trefnad i det modernare lifvet på
andra sidan Aube. Numera anträffar
man på berget ej ett spår af handel,
om man undantager några små butiker
med vykort, viktualier och tobak, ej
några handtverkare, ingen industri annat
än den som består i förfalskningen af
antikviteter. Två kompanier infanteri
ha inkvarterats i slottet, några turister
valla omkring här och hvar, en del
absolut otvättade urinvånare dåsa i
gathörnens skuggor, eljest är den fordom
så viktiga och lifliga staden så godt
som utdöd.
Och just sådan som den är utgör
den dock ett af de mest storslagna
minnesmärken från längesedan svunna tider,
som ännu finnas kvar. Utan att behöfva
trefva sig fram genom halfmurkna
luntor, utan att förledas till felslut af
fantasirika legender, utan att konstruera
upp byggnadsverk från stenfragment
eller sammanvräkta grushopar ser man
lefvande och helgjuten framför sig en
af torn, tinnar, murar, grafvar och
vindbryggor omgifven medeltida stad, man
inser hvarför det ena är gjordt så, det
andra på ett annat vis, man fattar huru
anfall och försvar gestaltat sig för
femton hundra år sedan, hur folket lefvat
för att en dylik fästning måst vara
nödvändig för dess existens, man begriper
utan svårighet feodalväsendets naturliga
och naturnödvändiga uppträdande samt
betingelserna för dåtidens statsbildning.
Svårare är att beskrifva det hela. Jag
vill söka att återgifva våra egna intryck,
det torde blifva det enklaste.
Vi gingo genom boulevardens
platanalléer, togo af vid Gambettas park,
fortsatte genom några slingrande gator
mot Aube samt nådde en gammal
stenbro, hvilken på månghundraåriga fasta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
