Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Frederik van Eeden. En biografisk studie af Poul Bjerre. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frederik van eeden
75
balansera ekonomien. Det hela var dock
alltför svagt för att kunna hålla stånd, då
stormen bröt in. Och den kom snart.
För att hjälpa de blottställda arbetarna
efter järnvägsstrejken 1903 grundade van
Eeden i Amsterdam en kooperativ
konsumentförening. Den skulle samarbeta med
Waldén som afnämnare af produktionen.
Företaget räknade snart 60,000
medlemmar, och dess finanser erbjödo så stora
svårigheter, att van Eeden icke var
mäktig lösa dem. Affärerna trasslade snart
ihop sig, så att han fann sig tvungen
ställa arbetarna mellan de båda
alternativen : underkastelse under en driftig
affärsmans ledning, eller nedläggande af
det hela. Det förra skulle inneburit ett
uppgifvande af den kommunistiska idéen.
Arbetarna valde det senare. Det blef ruin.
Tänk hvad de feta borgarna skola ha
gnuggat händerna och skrattat åt den arme
idealisten, som tänkt försöka konkurrera
med dem! Och som til] på köpet varit så
dum, att han offrat sin egen förmögenhet
på ett sådant försök!
På grund af sin samhörighet med
konsumentföreningen råkade äfven Waldén i
upplösningstillstånd. De flesta kolonisterna
gåfvo sig i väg, lämnande
produktionsmedlen åt deras öde. Företaget har
sedan haltat sig fram från år till år.
Under den sistförflutna sommaren har van
Eeden på allvar upptagit försöket att
rekonstruera kolonien. Dess framtida öde
är dock fortfarande ovisst.
Det är gifvet att detta misslyckande blef
ett hårdt slag för honom. Utan tvifvel blef
vemodet i hans blick djupare. Säkert är
dock att hans hjärta ej förstenades och hans
handlingskraft ej förlamades. Han borde ju
också ha varit så beredd på ett
misslyckande, att det icke kunde verka
förkrossande då det kom. Misslyckanden
tillhöra den experimentella metoden, och man
vinner aldrig något resultat med den, om
man ej har ihärdighet att gå vidare från
det ena försöket till det andra.
Hatapreparatet, den experimentella forskningens
sista stora eröfring, är som bekant
nummer 606 i serien af försök på det
laboratorium, från hvilket det utgått. Alltså 605
misslyckade försök endast på ett af de
laboratorier, som arbetat mot samma mål.
Hvem vet hvar vi befinna oss, när de
sociala experimenten komma upp till en lik-
nande numerär? Det gäller endast att gå
vidare, med begagnande af de vunna
erfarenheterna.
Van Eeden gick vidare.
Så fort han hunnit sansa sig,
uppgjorde han planen till en ny koloni i
större skala och på fastare grundval. I
mars 1908 stod han i katedern i
Carnegie Hall i New-York och talade om
»praktisk kommunism, arbete och bröd». Hans
närmaste mål var att söka intressera
finansmännen för den nya kolonien, för
hvilken han utsett en plats i North-Carolina.
Kort därefter talade han äfven inför
därvarande nationalekonomiska förening öfver
ett liknande ämne. De båda föredragen
lämna en god bild af hans uppfattning.
Och om man jämför dem med En
lycklig värld, det arbete i hvilket han
nedlagt sin ursprungliga tankegång, så ser
man, huru de nya erfarenheterna
omgestaltat denna. Han säger i ett af
föredragen: »Vi kunna urskilja två
organisationsschema, det första är »arbete allt efter
böjelse, ersättning allt efter behof». Med
stöd af min personliga erfarenhet säger jag
att denna regel för närvarande är absolut
omöjlig, ohållbar och farlig. — Det andra,
vanligen kalladt kooperatorn lyder: »Arbete
allt efter förmåga, ersättning allt efter
utfördt arbete».
Det ligger ett svalg mellan dessa båda
uppfattningar. Den förra kan endast
hysas af en människa som i ideell längtan
efter fullkomlighet omdiktar sina
medmänniskor till något som de ej äro.
Programmet är en utopi, som måste fördunsta. Men
har man en gång lutat åt det hållet, så
måste man genomlida den stora
resignationen under människornas svaghet och
uselhet, innan man kan komma fram till
den andra ståndpunkten. På denna har
ordet måste kommit in. Du måste arbeta
efter all din förmåga för att kunna lefva.
Det finns väl intet som röjer den
mänskliga ofullkomligheten så mycket som
just detta måste. Den högsta styrka och
fulländning ligger däri att kunna lefva
uteslutande tack vare inre drifkraft. Men
det tillhör endast de fa undantagen —
om ens dem.
Efter dessa föredrag i New-York
anställdes diskussion, och det kan ej nekas
att de praktiska amerikanarna satte van
Eeden på hårda prof. Inför en af de fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
