Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några ord till Frödings bild. Af Richard Bergh. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
in till hufvudet. Detta upprepades
under dessa år flera gånger. Det var min
förtviflan. Jag fick då i lång tid gå
och vänta på att få igen min Fröding,
ty inte bara ansiktet, bela hans gestalt
blef som förändrad, när det långa
skägget och håret kommo bort. Han
liksom smälte ihop.
Fröding flyttade från Gröndal till
Tullinge, och alltjämt följde jag efter
honom med mina ritdon och lappar.
Vanligen besökte jag honom här ett par
gånger i veckan, men när sjukdomen
och mörkret voro öfver honom — denna
vinter hörde han ofta röster och såg
syner — fick jag låta bli allt arbete
och endast söka förströ honom. Det
var tunga tider. Men vid Tullinge hade
han dock en relativt lång ljusperiod —
omkring en månad, kanske mer — då
han till och med under rastlöst arbete
skref en mängd dikter. Vanligtvis
kastade han sig under sådana ljusperioder
ensidigt och med passion öfver någon
viss sorts sysselsättning. Ibland läste
han sålunda dagar och nätter, och det
var rätt mycket göra att skaffa honom
lämpliga böcker. Skönlitteratur läste
han merendels inte. Men historia och
memoarverk kunde han stundom riktigt
frossa i. Bibelforskning och jämförande
språkforskning var dock alltid det som
intresserade honom mest. Hans hebreiska
bibel låg i mörka som i ljusa tider inom
räckhåll.
Några genomförda studier kunde jag
aldrig göra efter Fröding, därtill var
han för omöjlig som modell och jag för
omöjlig som målare. — Mest blef det
streck och antydningar, som användes
på den stora bilden genast vid min
hemkomst, medan minnet ännu var lefvande.
Hvarje minsta streck fick jag emellertid
lirka och prata mig till, och ofta var
jag därför vid hemkomsten så trött, att
allt arbete måste anstå. Jag använde
KUNGSSTUGAN VID TULLINGE GÅRD,
FRÖDINGS BOSTAD.
alltjämt temperafärg och vatten men
tvingades ibland för att underlätta det
hela att sätta i här och där med vaxkritor,
som jag ingned med tummen och
genast fixerade.
Den färdiga taflan får icke betraktas
som måleri i vanlig mening, utan som
färglagd teckning, ursprungligen afsedd
att »ritas på muren», fast detta tyvärr
aldrig blef af. Färgen är i denna bild
icke hufvudperson, icke själfva melodien,
såsom fallet är och måste vara i den
egentliga målarkonsten. Den bör i
porträttet af Fröding uteslutande betraktas
som ett ackompanjemang, diskret
understrykande taflans motiv. Den
reducerade färgskala, jag här användt, tillgreps
ursprungligen så att säga mot min vilja
— af nödvändigheten att spara Fröding
från den naturalistiska målarmetodens
ansträngningar. Men genom att
reducera färgskalan till några få, diskret
tillbakaträdande toner kunde jag göra
Fröding själf till hufvudperson på ett helt
annat sätt än i en naturalistbild, där
färg- och ljusproblemet alltid hade sökt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
