- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugonde årgången. 1911 /
200

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - På giraff- och lejonjakt i Ostafrika. En marsch kring Kilimandjaro. Af Yngve Sjöstedt. Med 6 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

sakta sluttande sida vi nu marscherade
fram. Anande att elefanterna funnos
på andra sidan höjden, hade jag just
meddelat Sandberg denna förmodan, då
de första bärarna, som redan nått
krönet, stannade och vinkade åt oss. Vid
foten af en stor trädlös kulle visade sig
här två kolosser, den ena med mot
marken nående hvitlysande betar, under det
att en hjord på omkring fjorton djur
sågs längre bort åt berget till. Tyvärr
var jakten i detta distrikt förbjuden,
hvarför de lämnades åt sitt öde.

Mot aftonen förrådde enstaka
rökpelare ute på steppen i fjärran, att
vando-robbo, steppens vilda jägare, här hade
slagit upp sitt tillfälliga läger. Det
hade blifvit tyst i leden, och bärarna
började se trötta ut, där de med sina ofta
dryga bördor mekaniskt rörde sig
framåt, och nackarna började värka, hvarför
de en stund fingo hvila ut i gräset,
hvarefter vi vid half femtiden framkommo
till en klar, från berget nedlöpande bäck,
som af Akida kallades Njåråmatasia. I
det brösthöga gräset slogo vi här upp
tältet på en platå ofvanför ena stranden,
och inom kort började lägereldar
flamma och sända sina moln upp i den lugna
luften. Vid en af eldarna hade
Sandberg tagit plats, sysselsatt med att på
en trälåda hacka några möra stycken af
den på morgonen fällda antilopen,
hvilka beströdda med salt och peppar snart
utsände sin aptitretande doft från
stekpannan.

Det var en hänförande afton. Då
jag från det rörliga lägerlifvet vid
eldarna lät blicken fara bort öfver de
nedanför utbredda massaistepperna, långt i
fjärran åt engelska området begränsade
af uppskjutande bergshöjder, öfver
hvilka den nedgående solen spred ett haf af
ljus, när jag därifrån blickade upp mot
Kilimandjaros höjder med deras
hvitlysande snökupol, och dagens oförgätliga

bilder som i ett kaleidoskop upprullade
sig för minnet, då kom öfver mig en
sådan lycka, att jag undrade, hvarför just
jag skulle hafva beskärts att få se så
mycket af naturens prakt, och att få
intränga till dessa aflägsna ödemarker i
Afrikas inre för att söka aflocka dem
några af deras hemligheter.

Efter en mörk natt, som endast
upplystes af några sparsamma, på himlen
glittrande och glimmande stjärnor,
vaknade vi följande morgon något stela af
den kyliga nattluften för att fortsätta
marschen genom det dagglittrande
gräset. I sydost höjde sig Kibos snöhöljda
hjässa praktfullt i den rena kalla
morgonluften, nedtill nästan tvärt begränsad
af mörka klippartier. På gränsen
mellan den bländande snömanteln och
denna mörka zon sträckte sig ett smalt ljust
molnband, hvaremot bergets lägre delar,
nedanför skogsbältet, snart skymdes af
uppstigande moln. Men dessa moln
stego allt högre och förenade sig med den
smala molnslöjan, så att endast den hvita,
solbelysta, glittrande hjässan i underbar
skönhet sågs uppskjuta i den blå luften.
Inom kort började Mavenzis taggiga topp
att framskymta längre öster ut. Efter
en halftimma från lägret passerades
Ga-jångou-bäckens rätt stora, djupa
erosions-dal med ofta stupande branta sidor, rikt
bekransad af höga träd. Nu var den
vattenlös, med stenig bädd och stora
spridda block.

Vid niotiden hade vi närmat oss
bergets fot på blott någon kilometers
afstånd, där det plötsligt i omkring 45
vinkel sköt upp med sin skogbeklädda
sida. Den plana del, hvarpå vi tågade
fram, ända ned till steppen, motsvarade
alltså den på de bebodda södra, östra
och västra delarna af berget utbredda
kulturzonen.

Medan jag gick och tänkte på dessa
frågor, började höga rop att höras längs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1911/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free