Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - På giraff- och lejonjakt i Ostafrika. En marsch kring Kilimandjaro. Af Yngve Sjöstedt. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på giraff- och lejonjakt i" ost afrika
20 7
»OCKSÅ EN FÖRSTA FRUKOST.»*
pen. Nedanför berget på några hundra
meters afstånd sänkte sig marken till en
rätt flack liten dalsänka, under vissa
tider kanske vattenförande, nu däremot
torr och med en del spridda akacior.
På ett afstånd af 32 steg från den
flådda giraffkroppen hade tältet uppförts,
och vid sidan af kroppen, som nämndt,
ett med en liten lykta försedt
massai-spjut nedstuckits i jorden, iör att om
möjligt hålla hyenor och andra rofdjur
borta från skelettet. Men ingen anade,
att vi i stället skulle få besök af djurens
konung, icke ensam utan i stort antal.
De stickande myggorna, som
märkvärdigt nog vid solnedgången infunnit
sig i mängd här på det öde, torra
slättlandet, hade jagat oss in bakom
moskito-nätens skydd, sedan dock först en rond
gjorts omkring i lägret, där allt redan
tystnat, och blott enstaka glimmande
eldar förrådde, hvar de svarta lågo sofvande.
Det var djup natt, klockan var just
två, och jag hade länge legat inslumrad,
då jag plötsligt vaknade och reste mig
upp i bädden. Det var som om jag
i sömnen hört något bullrande ljud, utan
att jag sedan hörde något vidare. Med
ens blef jag emellertid fullt vaken, och
då jag tänkte, att de svarta möjligen
ämnade göra någon kupp, lyssnade jag
ett par ögonblick, till dess att en
utdragen mäktig stämma strax utanför
tältet, afslutad i ett fruktansvärdt rytande,
klargjorde situationen. Under ropet
»lejonen äro här!» väckte jag Sandberg och
var med ett par språng ur bädden,
kastade på mig kläderna, grep geväret och
öppnade tältdörren. Men därute var det
tysta, svarta natten, och blott den på
sitt spjut lysande lyktan spred sitt svaga
sken öfver den framför liggande
giraffkroppen, särskildt öfver dess bröstparti.
Jag lyssnade en stund, men icke ett ljud
* Under utresan hade jag nöje att ha den berömde djurmålaren Kuhnert i ressällskap
från Europa till Ostafrika. En morgon sutto vi vid »första frukosten» språkade om
lejonjakter, då Kuhnert vände på en bredvid honom liggande matsedel och på några få minuter
skisserade ofvanstående präktiga lilla bild (»Auch ein erstes Frühstück»), hvilken jag gömde som
ett minne från de gemensamma dagarna ombord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
