- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugonde årgången. 1911 /
256

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Melodien. Af Sigfrid Siwertz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308 SIGFRID SIWERTZ

saul.

Jag vet, att ni älskade henne. Det är därför
jag bad er hit. . . Hvarför skulle ni inte älska
henne, kan ni säga mig det? (Går af och an,
griper Marek om armen). Hon var brottslig! Var
hon inte kanske! Medge det nu! Jag har bevis.

marck
(rycker sig lös).

Hur kan ni vara så gemen . . . Hon brydde
sig inte alls om annat än musiken. Jag fanns inte
till för henne!

saul.

Var barmhärtig! Ljug inte för mig! Medge
åtminstone, att ni fick kyssa henne!

marck.

Nej, aldrig, jag svär er!

saul
{bönfallande).

Men ni tryckte hvarandras händer. Ni bytte
blickar. Hon tystnade och blef kall, då jag kom
in i rummet?

marck.

Nej, hör ni, nej hon var ren som snö!

saul.

Ren? Hvad pratar ni för nonsens. Inte kan
en kvinna vara ren. Inte kan kött och blod vara
rent!

marck.

I hennes leende fanns allt som är rörande
och hjälplöst. Ni måste tro på det leendet.

saul.

Ni medger ju själf, att ni älskade henne. Ni
måste bekänna alltsammans. Ni är ung och
musikalisk som hon. Ni passade så godt för hvarandra.
Ni måste ha sympatiserat. Inte passade jag för
henne. Medge att hon i hemlighet föredrog er!
Jag blir galen om ni inte säger det, hör ni . . .
Å, ni tror kanske jag skulle bli ond på er, om ni
sade allt. Men det är inte alls så. Ni gör mig
tvärtom den största tjänst. Jag ska välsigna er,
om ni talar. Ni räddar mig ... ja, ni räddar mitt
lif, om ni talar . . .

marck.

Det var er hon älskade. Ni måste vara en
skurk för att inte tro henne.

saul.

Skurk, säger ni. . . Skurk? Om jag nu
verkligen vore en skurk, hur har hon då kunnat älska
mig?

marck.

A. förlåt, att jag använde ett sådant ord . . .
men det är ju förskräckligt, att ni står och smutsar
er döda hustru.

saul.

Jag smutsar inte. Jag talar bara fullkomligt
logiskt. Det finns hundra skäl för att hon skulle
dras till er, inget enda för att hon skulle älska en
skurk som jag.

marck.

Jag förstår inte er logik. Inte har den
något med kärleken att göra. Ni måtte lida
förskräckligt. Det är något ni inte kan komma ut ur.

saul.

Jaså, ni tror inte, att jag är en skurk. Vänta,
vänta, ni ska få se! (Letar feberaktigt i fickorna,
får fram en nyckel.) Ni ska få se, ni ska få se!
(Låser upp sängkammardörren på högerväggen och
slänger upp den på vid gafvel.) Det är här det
skedde, ser ni!

marck

(.ser dit in, slår händerna för ansiktet).

Blod!... Det är förfärligt!... Hvarför
visar ni mig sådant?

saul
(tätt inpå Marek).

Det här är en konfrontation. Ni är
domaren, jag är brottslingen.

marck.

Jag vill inte se! Ni yrar! Hvarför låter ni
inte ställa i ordning? Hvarför går ni med nyckeln

på er?

saul.

Intet fick rubbas före konfrontationen, hör ni.
Det är jag, som har dödat henne.

marck.

Jag vet lika bra som ni, att hon ligger där
ute på kyrkogården med sin lilla nyfödda på armen.

saul

(stänger åter omsorgsfullt och stoppar nyckeln i fickan).
Man kan döda på så många sätt, ser ni.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1911/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free