Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Den svenska kvinnorörelsen. Af Lydia Wahlström. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den svenska kvinnorörelsen
265
MEDALJ ÖFVER FRIHERRINNAN SOPHIE ADLERSPARRE FÖDD LEIJONHUFVUD,
GRAVERAD AF ERIK LINDBERG. Präglades içoj på föranstaltande af
svenska kvinnor.
liga organet för den svenska
kvinnorörelsen i ordets vidsträcktaste
bemärkelse.
Redan i Förbundets första
programpunkt: att »under kraftig samverkan af
erfarna kvinnor och män inom så vida
kretsar af vårt land som möjligt verka
för en sund och lugn utveckling af arbetet
för kvinnans höjande i sedligt och
intellektuellt såväl som i socialt och
ekonomiskt hänseende», antydes Förbundets
politiskt neutrala karaktär såväl som cless
samarbete mellan män och kvinnor. Det
sista har emellertid till följd af sakens
egen natur blifvit svårare att upprätthålla
än det första; med den stigande
specialiseringen af allt arbete följer också, att
fackföreningsarbete öfverallt lämnas ät
fackmännen och kvinnosaksarbetet åt
kvinnor, hvartill kommer, att
kvinnosaksarbetet på senare tid börjat omfatta frågor,
som män ha svårare att gå med på.
Sedan riksantikvarien Hildebrand 1903
afsagt sig ordförandeskapet, har också
platsen alltjämt innehafts af en kvinna,
fru Agda Montelius otvifvelaktigt för
närvarande representanten för den svenska
kvinnosaken i dess allsidigaste
bemärkelse. Förbundet, som för närvarande
räknar 2,379 medlemmar, har genom sin
byrå alltmera blifvit ett den svenska
kvinnosakens centrala ämbetsverk,
därifrån myndigheterna begära uppgifter,
riksdagsmotioner förberedas och upplysningar
lämnas rörande kvinnofrågor både hos
oss och i utlandet.
* *
Mot slutet af 1800-talet börjar
emellertid kvinnorörelsen öfverallt inträda i ett
nytt skede. F’rån att ha varit
företrädesvis en platsanskaffningsfråga för
medelklassens ogifta kvinnor och därför
egentligen ha gällt ekonomiska kraf, som till
stor del framförts af män med
argumenter lånade från liberalismens kraf på
individuella rättigheter, öfvergår den nu
till rättsliga och sociala kraf, upptages
äfven af gifta kvinnor och arbeterskor
och ställes alltmera under ledning af
kvinnor, med argumentering mera tagen
frän könens inbördes olikhet och från
statens kraf på individens skyldigheter.
I samband med dessa förändringar
grundas en stark internationell kvinnorörelse.
Denna representeras dels af
Internationella Kvinnoförbundet, stiftadt 1888, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
